Filippinerna – Reseguide

RESEPERIOD

RESEPERIOD

När är den bästa tiden att åka till Filippinerna? Om du vill njuta av sol, bad och utforska öarna i behagligt väder, är torrsäsongen från november till maj oftast idealisk.

PRAKTISK INFORMATION

Den lokala valutan är filippinsk peso (PHP). Det är smidigast att ta ut kontanter i en bankomat vid ankomst, även om amerikanska dollar ofta accepteras i turistområden och vid större köp – dock vanligtvis till en mindre fördelaktig växelkurs. Kortbetalningar blir också alltmer vanliga i både städer och populära resmål.

Andra smakrika rätter du inte får missa är Sinigang, Lechon, Pancit, Lumpia Missa och Chicken Inasal, Avsluta med en Halo-Halo. Missa inte heller Jollibee – Filippinernas mest ikoniska snabbmatskedja och en nationell symbol.

Terrängen är till stor del bergig, med aktiva vulkaner och djupa dalar, särskilt på de större öarna. Det tropiska klimatet innebär varma temperaturer året runt, med en regnperiod från juni till oktober. Filippinerna är också ett av världens mest naturkatastrofutsatta länder, med frekventa tyfoner, jordbävningar och vulkanutbrott

Ett annat bra alternativ är att jämföra svenska abonnemang. Vissa erbjuder nämligen fri surf i betydligt fler länder än andra. För mer detaljerad information kan du läsa vår guide om internet på resan, och om VPN här.

SEVÄRDHETER

SEVÄRDHETER

Hitta aktiviteter hos vår samarbetspartner:

LÄNKAR
SÄKERHET & SCAMS

SÄKERHET & SCAMS

VISSTE DU?
TRANSPORT

TRANSPORT

Det vanligaste sättet att transportera sig i Filippinerna är med jeepney, en unik och färgglad form av kollektivtrafik, men även trehjulingar, bussar, taxibilar och båtar är vanliga transportmedel beroende på destination.

BRA FRASER
Google Translate Icon

Hej då – ”Paalam”

Välkommen – ”Maligayang pagdating”

God morgon – ”Magandang umaga”

God eftermiddag – ”Magandang hapon”

God kväll / God natt – ”Magandang gabi”

Tack – ”Salamat”

Varsågod – ”Walang anuman”

Det är för dyrt! – ”Masyadong mahal!”

Ursäkta mig/Förlåt – ”Paumanhin po”

Ja – ”Oo”

Nej – ”Hindi”

Kanske – ”Siguro”

Bra – ”Mabuti”

Jag förstår inte – ”Hindi ko maintindihan”

Talar du engelska? – ”Nagsasalita ka ba ng Ingles?”

Hjälp! – ”Tulong!”

Hur mår du? – ”Kumusta ka?”

Jag mår bra – ”Mabuti naman ako”

Mitt namn är… – ”Ang pangalan ko ay…”

Vad heter du? – ”Anong pangalan mo?”

Var är…? – ”Nasaan ang…?”

Vilket håll? – ”Anong direksyon?”

Var är toaletten? – ”Nasaan ang banyo?”

Hur mycket kostar det? – ”Magkano ito?”

Jag skulle vilja ha… – ”Gusto ko ng…”

Vad kostar det? – ”Magkano ito?”

En öl, tack – ”Isang serbesa po”

Skål! / Länge leve! – ”Mabuhay!”

Har ni något vegetariskt? – ”Mayroon ba kayong pang-gulay?”

Kan jag få vatten? – ”Maaari po bang humingi ng tubig?”

Stark mat – ”Maanghang na pagkain”

Vet du någon bra restaurang? – ”May alam ka bang magandang kainan?”

Jag kan ta notan – ”Maaari ko bang makuha ang bill?”

Tack för maten – ”Salamat sa pagkain”

Ät nu! – ”Kain na!”

Gott – ”Masarap”

Kom igen / Låt oss gå – ”Tara!”

Snälla – ”Paki” (verb) or ”Pakiusap” (som fristående ord)

Vart är toaletten? – ”Nasaan ang banyo?”

”Kuya” (uttalas ”koo-yah”) och ”Ate” (uttalas ”ah-teh”) – Dessa är artiga tilltalsord för äldre bröder respektive systrar, men används ofta generellt för att tilltala äldre män och kvinnor som du inte känner. Det är ett tecken på respekt.

”Po” (uttalas ”poh”) lägger du till i slutet av en mening för att visa respekt. Det är som att säga ”sir/madam” eller ”please” på ett artigt sätt. Till exempel, istället för bara ”Salamat” (Tack), säger du ”Salamat po”.

”Opo” (uttalas ”oh-poh”) är det artiga sättet att säga ”ja”. Istället för bara ”Oo” (Ja).

1 – ”Isa”, 2 – ”Dalawa”, 3 – ”Tatlo”, 4 – ”Apat”, 5 – ”Lima”, 6 – ”Anim”, 7 – ”Pito”, 8 – ”Walo”, 9 – ”Siyam”, 10 – ”Sampu”.

VETT & ETIKETT

VETT & ETIKETT

Kulturella skillnader suddas ut i takt med att världen krymper, men vissa skillnader finns kvar. De flesta är toleranta mot turister, men det är alltid klokt att visa respekt, uppträda hänsynsfullt och använda sunt förnuft. Om du känner dig osäker, kan det vara klokt att observera hur lokalbefolkningen beter sig. Här är några typiska råd att ha i åtanke som resenär.

Filippinsk kultur präglas av stark familjesammanhållning, respekt för äldre och en djup gästfrihet rotad i både tradition och tro.

HISTORIA

Lämningar har hittats som visar att Homo sapiens fanns i Palawan för troligen omkring 50 000 år sedan. Dessa invånare kallas Tabonmänniskan. Tusentals år senare anlände vågor av austronesisktalande invandrare – förfäderna till nutidens etniska filippinier – från Indonesien och genom södra Kina via Taiwan. Etniskt kinesiska köpmän anlände på 700-talet e.Kr.

Läs mer i Wikipedia-artikeln Filippinernas historia. Texten är licensierad under CC BY-SA 4.0.

EVENEMANG

EVENEMANG

  • Ati-Atihan – (Kalibo, Aklan) Färgstark hyllning till Santo Niño med kroppsmålningar och trumparader.
  • Sinulog – (Cebu City) En av de största festivalerna i landet, med dans, processioner och religiösa ceremonier.
  • Dinagyang – (Iloilo City) Känd för sina energiska dansuppträdanden och hyllning till både Santo Niño och lokala traditioner.
  • Moriones – (Marinduque) Under påskveckan klär sig män i romerska soldatdräkter och iscensätter bibliska scener.
  • Pintados-Kasadyaan – (Tacloban, Leyte) Firas med kroppsmålningar och dans, inspirerad av forntida krigarkultur.
  • Peñafrancia Festival(Naga City, Camarines Sur)
  • Sarakiki-Hadang Festival(Calbayog City, Samar)
  • Feast of the Black Nazarene – (Quiapo, Manila)
  • Panagbenga (Blomsterfestivalen) – (Baguio City) En månadslång blomsterfest med parader och blomsterprydda vagnar.
  • Pahiyas – (Lucban, Quezon) Hus dekoreras med frukter, grönsaker och färgglada risblad för att fira skörden.
  • Manggahan Festival – (Guimaras)
  • Kadayawan – (Davao City) En hyllning till naturens rikedomar och de inhemska folkslagen i Mindanao.
  • MassKara Festival – (Bacolod City) Kallas “Festival of Smiles” – deltagare bär färgglada masker och dansar på gatorna.
  • Higantes Festival – (Angono, Rizal) Gigantiska pappersfigurer paraderar genom staden i en satirisk och konstnärlig tradition.
  • Zamboanga La Hermosa – (Zamboanga City) En av de äldsta festivalerna i landet, med regattor och religiösa processioner.
  • Parada ng Lechon – (Balayan, Batangas) En unik festival där rostade griskultingar (lechon) dekoreras och paraderas genom staden innan de delas ut och äts. Firar Johannes Döparen i juni.
  • Tuna Festival – (General Santos City) Som ”tonfiskhuvudstaden” i Filippinerna hyllar General Santos City sin rika tonfiskindustri med parader, matfestivaler och tävlingar.

🇵🇭 Självständighetsdagen (Araw ng Kalayaan)12 juni

🦸 Nationalhjältarnas dag (National Heroes Day) – Sista måndagen i augusti.

📚 Rizal Day30 december Hyllar José Rizal, Filippinernas nationalhjälte.

VIDEOINSPIRATION

Hittat något som saknas eller är felaktigt? Hjälp oss att bli bättre – lämna din kommentar här nedan!

Dela Post:


Resekartan
Sekretess

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Cookies lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen dig när du återvänder till vår webbplats och hjälper oss att förstå vilka delar av webbplatsen du tycker är mest intressanta och användbara. Du kan läsa mer under vår integritetspolicy.