Reseguide Guinea

Temperatur, nederbörd, torra dagar, fukt, vind och havstemperatur är rutnätsdata för området kring orten, från en nedskalning av reanalysen ERA5 (CHELSA), timvis ERA5 och en observationsbaserad havsanalys (OISST). De är inte mätningar från en termometer i stadens centrum och kan därför skilja sig från lokala stationsnormaler. De sex variablerna avser samma period, 1991-2020, som är WMO:s aktuella klimatologiska standardnormalperiod. Dagtemperatur är medelvärdet av dygnets högsta temperaturer och nattemperatur medelvärdet av dygnets lägsta, inte medeltemperaturen under dagen eller natten.

Nederbörden kommer från CHELSA, en separat modell som använder ERA5 som drivdata, medan antalet torra dagar räknas direkt ur ERA5. Dessa värden är inte avstämda mot varandra. I 0,6 % av fallen (33 av sajtens 5 268 tabellrader) är nederbörden i millimeter lägre än antalet dagar som inte räknas som torra. Det är ingen felräkning. Nederbördsmängden kommer från CHELSA och de torra dagarna från ERA5, och de två produkterna är ibland oense. I några fall beror skillnaden enbart på avrundning till heltal.

UV-index är beräknat för molnfri himmel, med ozon som medel för 1991-2020 och solens läge den 15:e varje månad. Solens upp- och nedgång är klockslag den 15:e varje månad. UV-index och soltider är inte klimatnormaler.

I vår kontroll mot väderstationer, som inte omfattar alla orter, låg dagtemperaturen i snitt 1,3 °C lägre än vid stationerna, mest vid kusten (orter högst 10 km från kustlinjen). Antalet torra dagar var cirka 3 per månad färre, vilket ligger i linje med en global utvärdering där ERA5 ofta gav nederbörd på dagar som var torra vid stationerna (Lavers et al. 2022). I vårt stationsurval var båda avvikelserna störst mellan vändkretsarna (tropikerna). Läs mer om detta längre ner.

Dag- och nattemperatur och nederbörd: CHELSA V2.1, månadsfiler (CHELSA-monthly) 1991-2020, 30 bågsekunder (cirka 1 km), WGS 84. Värdet är den ruta som ortens latitud och longitud faller i: kolumn = heltalsdelen nedåt av (longitud – västra kanten) / rutstorlek, rad = heltalsdelen nedåt av (norra kanten – latitud) / rutstorlek. Filerna anger rutstorlek 0,0083333333°, västra kanten -180,00013888885° och norra kanten 83,99986041515°, med rutorna som ytor (PixelIsArea). Månadens värde är medel av rutans värden för de 30 åren, till exempel januari 1991, januari 1992 och så vidare till januari 2020, räknat med exakta bråk. Saknar rutan värde något av åren lämnas fältet tomt.

CHELSA V2.1 är en terrängbaserad nedskalning med ERA5 som drivdata (filernas metadata anger forcing ERA5). Enligt CHELSA:s tekniska dokumentation bygger temperaturen på statistisk nedskalning av atmosfärens temperaturer, och nederbörden på terrängfaktorer som vindfält, dalars exponering och gränsskiktets höjd, följt av en biaskorrigering. Dokumentationen anger också att V2 använder en temperaturgradient från ERA5:s tryckytor 950 och 850 hPa. För nederbörd beskrivs en korrigeringsmetod som bland annat tar hänsyn till att regnmätare kan underskatta nederbörden (Beck et al. 2020, doi:10.1175/JCLI-D-19-0332.1). Det framgår av dokumentation från 2021. Månadsproduktens egen sida anger däremot inte att denna korrigering ingår i de aktuella filerna, så vi kan inte bekräfta det utifrån produktbeskrivningen. Vi lägger inte på någon egen korrigering, inte heller för höjd. Värdet gäller ändå rutan på cirka 1 km och kan avvika från en station på annan höjd.

Licens: CC0 1.0. Filerna lagrar heltal. Dagtemperatur (tasmax): °C = medel av råvärdena × 0,1 – 273,15, enligt filernas skalfaktor 0,1 och enheten kelvin. Det är månadsmedel av dygnsmaximum 2 m över marken. Nattemperatur (tasmin): samma omräkning, månadsmedel av dygnsminimum 2 m över marken. Nederbörd (pr): mm = medel av råvärdena, månadssumma. I de 36 nederbördsfiler vi granskade (alla månader under 1991, 2005 och 2020) anger metadata enheten kg m⁻² month⁻¹, vilket motsvarar mm per månad, och ingen skalfaktor, medan temperaturfilerna har skalfaktorn 0,1 inbäddad. Råvärdena vi läst ur filerna är hela millimeter, till exempel 38, 76 och 35 för januari 1991-1993 i Auckland. Den tekniska dokumentationen från 2021 anger skalan 1/100 för nederbörd i månadsfiler, vilket strider mot metadata i de granskade filerna, som saknar skalfaktor för nederbörd. Med skalan 1/100 skulle medlet för 1981-2010 bli 99 % lägre än CHELSA:s klimatologi för samma period. Om råvärdena i stället tolkas som millimeter blir medianvärdet 3 % lägre. Vi följer därför filernas metadata. Samtliga tre variabler avrundas till heltal, där 0,5 avrundas bort från noll.

Som kontroll jämförde vi månadsfilerna med CHELSA:s klimatologi 1981-2010 (doi.org/10.16904/envidat.228). För samma period, 1981-2010, ger månadsfilerna samma temperatur inom 0,05 °C på alla våra använda orter, men mindre nederbörd: för månader med minst 10 mm i klimatologin är nederbörden i median 3 % lägre, och för 90 % av månaderna mellan 0,6 och 6,8 % lägre. Vilket steg i CHELSA:s bearbetning som orsakar skillnaden vet vi inte. Mellan perioderna 1981-2010 och 1991-2020 ändrades årsnederbörden i månadsfilerna mest på orter med få väderstationer, till exempel +59 % i Sanaa och +35 % i Kabul. NASA POWER (MERRA-2, PRECTOTCORR) ger för samma periodbyte -32 % i Sanaa och +55 % i Kabul, så skillnaden behöver inte spegla en verklig klimatförändring. I vår jämförelse gav CHELSA mer nederbörd än stationerna vid kusten och mindre längre in i landet (läs mer om detta längre ner). Filernas URL följer mönstret: https://os.unil.cloud.switch.ch/chelsa02/chelsa/global/monthly/{variabel}/{år}/CHELSA_{variabel}_{månad}_{år}_V.2.1.tif. Hämtad 2026. Data: Karger, Brun och Zilker (2025), CHELSA-monthly climate data at high resolution, EnviDat, DOI 10.16904/envidat.686. Datasetets sida: chelsa-climate.org/datasets/chelsa_monthly. Modellreferens enligt CHELSA: Karger et al. (2017), Scientific Data, doi.org/10.1038/sdata.2017.122. Teknisk dokumentation: CHELSA file specification (EnviDat).

Torra dagar, luftfuktighet och vind: timvis ERA5-reanalys 1991-2020 från Copernicus Climate Change Service (C3S) / ECMWF, från den punkt i ERA5:s 0,25°-rutnät som Copernicus tjänst väljer som närmast ortens koordinater. Vi har kontrollerat att det för alla använda orter är den punkt som ligger närmast i både latitud och longitud, och att ingen ort ligger exakt mitt emellan två punkter. För att verifiera vår datainhämtning jämförde vi tidsserien timme för timme med Copernicus standarddataset reanalysis-era5-single-levels för fem orter i juli 2005 (Auckland, Queenstown, Kabul, Longyearbyen och Montevideo). Punkten och värdena var desamma för temperatur, daggpunkt, vind och nederbörd. Den största skillnaden var 0,0003 °C för temperatur och daggpunkt, vilket motsvarar avrundning vid lagringen. I nord-sydlig led ligger rutnätets punkter cirka 28 km isär, och tätare i öst-västlig led. ERA5:s modell har en upplösning på cirka 31 km, så värdet beskriver modellens storskaliga förhållanden och är inte en mätning på orten.

För Conakry (ortens koordinater 9,6412° N 13,5784° V) valde Copernicus punkten 9,75° N 13,50° V i ERA5-rutnätet, och för Labé (11,3167° N 12,2833° V) punkten 11,25° N 12,25° V. Punkten väljs utan hänsyn till om området mest är hav. I vår jämförelse gav ERA5 i snitt högre vind än stationerna vid kusten (läs mer om detta längre ner). I bergsdalar jämnar modellen ut terrängen.

Dygn och månader avgränsas med en fast longitudbaserad tid, inte i ortens officiella tidszon: ortens longitud delad med 15, avrundad till hel timme där 0,5 avrundas bort från noll, utan sommartid. Torra dagar: antal dygn då ERA5 total_precipitation (total precipitation), omräknad från meter till millimeter och summerad över dygnet, är mindre än 1 mm. Månadsvärdet är medelantalet sådana dygn för månaden under perioden 1991-2020. Nederbörden i ERA5 är summerad per timme: värdet vid en tidsstämpel gäller timmen som slutar då, och timmen räknas till det dygn där den börjar. Temperatur, daggpunkt och vind är ögonblicksvärden och räknas till den timme som tidsstämpeln anger i samma fasta tid. Februari räknas med 28 eller 29 dygn det året.

Luftfuktighet: relativ fukt 2 m över marken, beräknad timme för timme ur 2m_temperature och 2m_dewpoint_temperature med WMO:s formel för mättnadsångtryck över vatten, e = 6,112 × exp(17,62 × t / (243,12 + t)) hPa, där t är temperaturen respektive daggpunkten i °C (WMO-No. 8, volym I, bilaga 4.B), och fukten = 100 × e(daggpunkt) / e(temperatur). WMO anger även en formel för mättnadsångtryck över is. Vi använder genomgående formeln över vatten, även under 0 °C, för att få en enhetlig beräkning av relativ fuktighet. Timvärden över 100 % räknas som 100 %. Vind: vindhastighet 10 m över marken, √(u² + v²) timme för timme ur 10m_u_component_of_wind och 10m_v_component_of_wind. Fukt och vind är månadsmedel av dygnets alla 24 timmar, därefter medel av de 30 åren.

Dagtid är fukten oftast lägre och vinden ofta starkare än dygnsmedlet. Dygnsmedel är ett vanligt sätt att ange fukt, men en del klimattabeller anger i stället fukten vid fasta klockslag, till exempel morgon och eftermiddag.

Eftersom dygnen räknas i en fast longitudbaserad tid och inte i UTC kan vissa orter behöva timmar från 31 december 1990 eller 1 januari 2021. Dessa hämtades bara där de kunde ändra det avrundade heltalet: för torra dagar om kantdygnet annars kunde ligga både under och över 1 mm, för fukt om timmar mellan 0 och 100 % kunde ändra medlet, och för vind om timmar mellan 0 och dubbla ortens högsta timvind kunde göra det. Alla tre avrundas till heltal där 0,5 avrundas bort från noll. Torra dagar räknas med exakta bråk, fukt och vind med 64-bitars flyttal (float64).

Källa: ERA5 hourly time-series data on single levels from 1940 to present, Copernicus Climate Data Store, dataset reanalysis-era5-single-levels-timeseries. cds.climate.copernicus.eu Datasetets DOI: doi.org/10.24381/1cf1ad76. Metod: Hersbach et al. 2020, doi.org/10.1002/qj.3803. Hämtad 2026. Contains modified Copernicus Climate Change Service information 2026. Neither the European Commission nor ECMWF is responsible for any use that may be made of the Copernicus information or data it contains. Licens för Copernicus-produkter.

Havstemperatur: NOAA OISST v2.1, 1991-2020, i närmaste havsruta (inte stadens landruta). Valet av ruta är vår egen regel: rutan är den ruta med havsvärde i hela rutnätet (0,25°) vars mittpunkt ligger närmast orten längs storcirkeln (jordradie 6 371 km). OISST:s mask för land och hav är densamma i varje dagsfil, och vi läser den ur filen för 15 juli 2015. För Conakry är havsrutan 9,625° N 13,625° V, 5,4 km från orten. Variabeln är sst. Månadsvärdet är medel av varje dag i den dagliga serien. Alla 10 958 dagar under perioden måste ha värde, annars stoppas beräkningen. Under havsis anger OISST en temperatur nära havsvattnets fryspunkt, och det värdet används som det är. Medlet är avrundat till heltal °C där 0,5 avrundas bort från noll. Reglerna för när havstemperatur visas är också våra egna. Ligger orten högst 10 km från kusten visas närmaste havsruta, även när orten ligger längst in i en fjord eller vik. Ligger orten 10-50 km från kusten visas havstemperaturen bara om havsrutans mittpunkt ligger inom 50 km från orten. Längre in i landet lämnas havet tomt. Det längsta avståndet till en använd havsruta är för närvarande 60,3 km (Oslo, innerst i Oslofjorden). Oslo ligger högst 10 km från kustlinjen och visas därför utan avståndstak. En ort 10-50 km från kusten kan bli tom trots att havsrutan ligger närmare än Oslos. Kaspiska havet ingår både i Natural Earths kustlinje och i OISST, så Baku får Kaspiska havets temperatur. Insjöar som Nordamerikas stora sjöar ingår inte i kustlinjen, så Toronto får ingen havstemperatur. Värdet är OISST:s analys för 0,25°-rutan (cirka 28 km i nord-sydlig led), där observationer vägts samman och interpolerats till rutnätet. Det kan skilja sig från vattnet vid stranden, särskilt i vikar, fjordar och sund. Havstemperaturen har vi inte jämfört med mätningar. Kustavståndet är det geodetiska avståndet på WGS 84-ellipsoiden till linjelagren ne_10m_coastline och ne_10m_minor_islands_coastline från Natural Earth, skala 1:10 miljoner (public domain), hämtade 2026. Källa: NOAA NCEI, OISST v2.1 AVHRR-Only. Huang et al. 2021, Journal of Climate, doi.org/10.1175/JCLI-D-20-0166.1. Datasetets DOI: doi.org/10.25921/RE9P-PT57. Hämtad 2026. ncei.noaa.gov.

UV-index: Beräknat clear-sky UVI (molnfri himmel) vid solkulmination den 15:e varje månad, avrundat till heltal där 0,5 avrundas bort från noll. Ozondata: NASA POWER TO3 från klimatologi-API:et för punkt (community SB, start 1991, end 2020, ortens koordinater). De hämtade svaren anger månadsklimatologi för januari 1991-december 2020, med MERRA-2 som källa. Vi räknar själva med TEMIS/KNMI:s parametrisering Allaart v2.0, inte med TEMIS färdiga UV-produkt (Allaart et al. 2004, doi.org/10.1017/S1350482703001130, med v2.0-koefficienterna temis.nl) för solhöjd och ozon, plus avståndet mellan jorden och solen. Solhöjden vid solens meridianpassage den 15:e och avståndet till solen beräknas med JPL-efemeriden DE421 via Skyfield 1.55, utan refraktion.

Står solen lägre än cirka 1,1° (sinus av solhöjden högst 0,02) räknas UV som 0. Höjdfaktorn räknar vi själva med TEMIS formel, 1 + 0,05 × höjd i kilometer (temis.nl), på höjden från Copernicus DEM GLO-90, närmaste pixel på koordinaten (doi.org/10.5270/ESA-c5d3d65), för varje ort. Vi använder inte TEMIS höjdkorrigerade UV-produkt. GLO-90 är en ytmodell (DSM), så byggnader och skog kan ingå i höjden. Saknas höjd i pixeln räknas UV inte, och 0 m används inte som ersättning. Höjd under havsytan ger faktorn 1.

Ingen separat, ortsspecifik aerosolkorrigering görs. Markreflektion ingår inte. Moln och andra lokala förhållanden kan sänka den faktiska UV-nivån, medan stark markreflektion, exempelvis från snö, kan höja den. Källor: TEMIS (parametriseringen) och NASA POWER. The data was obtained from National Aeronautics and Space Administration (NASA) Langley Research Center’s Prediction Of Worldwide Energy Resources (POWER) project funded through the NASA Earth Science Division. The data was obtained from the POWER Project’s Climatology API v2.9.7 on 2026/08/29. Höjddata: produced using Copernicus WorldDEM-90 © DLR e.V. 2010-2014 and © Airbus Defence and Space GmbH 2014-2018 provided under COPERNICUS by the European Union and ESA; all rights reserved.

Soluppgång och solnedgång: Klockslag den 15:e i varje månad från U.S. Naval Observatory (USNO), Astronomical Applications API v4.0.1, när solens övre rand står vid horisonten med normal refraktion. API:et tar ingen höjd och ingen terräng, så berg vid horisonten ingår inte. Tiderna är hela minuter som USNO anger dem. Hämtad 2026. Ett klockslag kan kontrolleras i USNO:s formulär med samma koordinat, datum och UTC-offset.

Solnedgången är den första solnedgång som följer efter dagens soluppgång. Går solen ner efter midnatt står det klockslaget. Tiden är lokal tid för alla orter enligt IANA:s tz-databas 2026c, med zonens UTC-offset kl. 12 lokal tid den 15:e. Zonen är den som koordinaten faller i (timezonefinder, data 2026.4). Zongränserna kommer från timezone-boundary-builder och används under Open Database License (ODbL). Gränserna bygger på © OpenStreetMap-bidragsgivare. Sommartid ingår när zonen har det. Där solen inte går ner den dagen står Midnattssol, och där den inte går upp står Polarnatt, i stället för klockslag.

Kontroll mot väderstationer (vår egen jämförelse): Vi har jämfört värdena med den närmaste väderstationen inom 25 km bland stationer som enligt GHCN:s inventeringsfil (ghcnd-inventory.txt) har mätningar från senast 1981 till tidigast 2020 (TMAX och TMIN för temperatur, PRCP för nederbörd och torra dagar), men bara där serien var tillräckligt komplett. Temperatur, nederbörd och torra dagar (GHCN-Daily): minst 24 år per månad, där en månad räknas om högst 5 dagar saknas för temperatur och ingen dag saknas för nederbörd. Värden med kvalitetsflagga i GHCN räknades inte, nederbördsmängder under mätgränsen (”spårregn”) räknades som 0 mm och en torr dag är under 1 mm, som för ERA5. Fukt och vind (NOAA ISD): minst 5 av 10 år per månad, där en månad räknas om den har minst 192 observationer från minst 8 olika klockslag. Bara den närmaste stationen provades. Om dess serie inte räckte till ingick orten inte i jämförelsen.

Jämförelsen omfattar 66-320 av 439 orter, olika per variabel. Urvalet är inte slumpmässigt och de redovisade felen behöver inte gälla en enskild ort. Det är också geografiskt skevt: av de 66 orterna i kontrollen av nederbörd och torra dagar ligger 37 i Europa och ingen i Afrika eller Sydamerika, fast Afrika har 103 av de 439 orterna. I kontrollen av dagtemperatur (103 orter) ligger 46 i Europa och 5 i Afrika. Höjdskillnaden mellan ort och station är inte borttagen. Med kusten menas orter högst 10 km från kustlinjen. Fel nedan är medel av absolut avvikelse (MAE) och, där det står, bias (rutans värde minus stationen), båda över alla orter och månader tillsammans. Alla orter har inte tolv giltiga månader, så ett medel av orterna blir inte samma tal.

Stationerna är inte facit: regnmätare fångar ofta för lite nederbörd i blåst och snö. Dokumentationen från 2021 beskriver en sådan korrigering för CHELSA, men månadsproduktens sida anger den inte. Vi vet därför inte om den finns i filerna eller om samma stationer ingår, så nederbördsjämförelsen är inte nödvändigtvis helt oberoende. En del stationer ligger på flygplatser utanför staden. Stationerna används för att mäta avvikelserna och, för fukt och vind, för att välja källa. Tabellerna visar de orörda rutvärdena. Vi har inte justerat dem.

Dagtemperatur, CHELSA mot GHCN-Daily 1991-2020 (103 orter): MAE 2,1 °C, bias -1,3 °C. Avvikelsen är större vid kusten (bias -2,1 °C) än längre in i landet (bias -0,5 °C). I tropikerna (20 orter) var bias -2,7 °C och i övriga 83 orter -1,0 °C. Nattemperatur (78 orter): MAE 1,5 °C, bias +0,6 °C.

Nederbörd (66 orter, alla månader): stationernas medel var 96 mm, räknat över alla orter och månader. MAE 17 mm (18 %), bias +4 mm (+4 %). Vid kusten är bias +15 mm (+13 %) och längre in i landet -7 mm (-9 %). I tropikerna (12 orter, 106 månader) var bias +40 mm och i övriga 54 orter (577 månader) -2 mm. Totalen är medel av alla 683 månader. För månader med minst 10 mm på stationen (63 orter) är medianen av det absoluta relativa felet 8 %, och i ungefär var tionde månad är felet cirka 45 % eller större. Valet av månadsfilerna 1991-2020 i stället för klimatologin 1981-2010 gjordes före den här jämförelsen, för att alla värden ska avse samma period. På de orter och månader där stationen hade data för båda perioderna gick nederbördens bias från +8 till +4 mm per månad (61 orter) och dagtemperaturens från -1,2 till -1,3 °C (97 orter).

Fukt och vind: ERA5 2011-2020, inte hela 1991-2020, mot NOAA ISD 2011-2020. Stationen är medel av de timmar den rapporterade, ERA5 av alla timmar, och stationens fukt är räknad med samma formel. CHELSA-monthly har också fukt (hurs) och vind (sfcWind), men de publicerade filerna räcker inte till en 30-årsperiod: för båda finns alla tolv månader till och med 2018, bara januari till april 2019, och ingenting för 2020 och 2021, enligt fillagret den 8 oktober 2026. Jämförelsen som låg till grund för valet av ERA5 gäller därför CHELSA:s klimatologi 1981-2010, inte månadsfilerna, och genomfördes mot samma stationer 2011-2020. Luftfuktighet (320 orter): ERA5 MAE 4,6 procentenheter, bias +3,1. CHELSA hade bias -10,0 och MAE 11,7, och därför valdes ERA5. Vind (316 orter): MAE 1,1 m/s, bias +0,3 m/s. Vid kusten är bias +0,7 m/s och längre in i landet -0,2 m/s. CHELSA hade bias -0,9 m/s och högre fel totalt, och ERA5 valdes därför även här. Valet gjordes efter den här jämförelsen, så ERA5:s siffror för fukt och vind är inte en oberoende kontroll.

Torra dagar, ERA5 mot GHCN-Daily 1991-2020 (66 orter): bias -3,1 dagar per månad, MAE 3,2. I vår jämförelse gav ERA5 i genomsnitt 3,1 färre torra dagar per månad än stationerna. Vid kusten är bias -3,8 och längre in i landet -2,4. I tropikerna (12 orter) var bias -6,9 dagar per månad och i övriga 54 orter -2,4. I vårt urval är avvikelsen störst på öar i tropikerna och i några bergsdalar. Det ligger i linje med en global utvärdering mot 5 637 stationer 2001-2020, där ERA5 ofta gav nederbörd på dagar som var torra vid stationerna (Lavers et al. 2022, doi.org/10.1002/qj.4351). Studien jämför dygnsnederbörd, inte antal torra dagar med vår gräns på 1 mm. Studien fann störst tillförlitlighet för ERA5:s nederbörd utanför tropikerna (studiens ”extratropics”). Orsaken för varje enskild ort har vi inte undersökt. Stationernas dygn följer varje stations observationstid och är inte exakt samma som vårt fasta longitudbaserade dygn. Källor: NOAA NCEI, GHCN-Daily (Menne et al. 2012, doi.org/10.1175/JTECH-D-11-00103.1) och Integrated Surface Database (ISD) (Smith et al. 2011, doi.org/10.1175/2011BAMS3015.1).

Så skiftar klimatet (animerad världskarta, månad för månad): Earth_Climate.gif: Stanqo; derivative work: Ingwik (svensk text). CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons. commons.wikimedia.org.

Licens för data: Denna sammanställning av klimatdata tillhandahålls av resekartan.se under licensen CC BY 4.0. Vid återanvändning ska resekartan.se anges som källa.

Sammanställningen bygger på bearbetade data från tredje part, bland annat Copernicus Climate Change Service (ERA5), CHELSA, NOAA OISST, NASA POWER, Copernicus DEM GLO-90 samt OpenStreetMap-baserade tidszonsgränser. Vid vidare distribution eller återanvändning ansvarar användaren själv för att följa de licens- och attribueringsvillkor som gäller för respektive datakälla.