
Reseguide Sardinien
Medelhavets smaragdö med vita stränder och forntida nurager
✈️ Inledning
Här lever folk längre
Öborna här lever ovanligt länge, och det har studerats i decennier utan att någon riktigt kan förklara varför.
Sardinien är inte bara den lyxiga norra kusten med turkosa vikar utan också ett kargt inland med herdetradition, egna språk och stenbyggnader från bronsåldern som står utspridda i tusental. Maten är annorlunda än på fastlandet, med tunnbröd, får och egna viner. Kusten är oftast klippig och vattnet så klart att det gör vissa strandbilder svårtrodda.
📇 Snabbfakta
Sardinien i siffror
- Huvudstad
- Cagliari
- Folkmängd
- 1 562 381 (2025)
- Statsskick
- Autonom region i Italien
- Nationaldag
- Statsbildning
- Ej självständigStatsbildningSe Statsskick för status och källa.
- Nationalsång
- Innu de Sardigna · Procurad’e moderare
- Valuta
- Euro (EUR)
- Tidszon
- UTC+01:00 (UTC+02:00 under sommartid)
- Yta
- 24 106 km²
- Landskod (ISO-kod)
- IT-88
- Landsnummer
- +39
- Språk
- Italienska, Sardiska
- Religion
- Kristna, katolsk majoritet
- BNP per capita
- Del av Italien
- Medellivslängd
- 83,2 år (M 80,7/ K 85,7) (2024)
- Invånarnamn
- Sardinier/Sardinsk
Statsbildning (ej nationaldag; kontinuitetsbaserad klassificering). Datumet anger när den politiska enhet som fortsätter till dagens stat etablerades, efter det senaste avbrottet i kontinuiteten. Äldre riken, dynastier eller civilisationer med samma namn räknas inte när direkt kontinuitet saknas (exempelvis Folkrepubliken Kina 1949, inte äldre kinesiska riken). Antika eller rent legendariska grundläggningsdatum används inte; medeltida eller tidigmoderna datum tillåts när kontinuiteten till dagens enhet kan motiveras. Saknas ett belagt startår för en obruten stat, och de tidiga årtalen bara är reformer eller styrelseskiften i samma stat, anges inget år. Varför just detta datum – och varför andra valts bort – anges per land.
Nytt statsbildningsdatum används vid avbrott i kontinuiteten: när en stat upphör genom erövring eller införlivande; när kolonialt styre upphäver eller avbryter en tidigare självständig stats kontinuitet; för koloniala territorier som inte efterträder en tidigare kontinuerlig suverän stat används året då självständighet uppnås; när ett formellt protektorat upphäver statens egen suveräna utrikespolitik; när en federation eller union upplöser den tidigare suveräna staten; eller när staten upphör att existera som separat suverän enhet.
Vid gradvisa självständighetsprocesser (autonomi – dominion – full suveränitet) används den tidpunkt då den politiska enhet som fortsätter till nutid etablerades. För självstyrande dominions och förbund är det bildandet, inte en senare suveränitetsakt: Kanada 1867, Australien 1901, Nya Zeeland 1907 och Sydafrika 1910, inte Statute of Westminster. En koloni som inte redan var den enheten får året då självständighet uppnås, till exempel Indien och Pakistan 1947. Om dominion- eller förbundsåret inte kan ses som startpunkt används i stället tidpunkten för full suveränitet.
Vid union behåller den stat som fortsätter som suverän enhet sitt äldre datum. En ny självständig efterföljare får datumet för utträde eller självständighetsförklaring.
Vid upplösning används upplösningsåret när den kvarvarande enheten är en ny fristående suverän stat vars äldre självständighet redan brutits (Serbien 2006 efter Serbien och Montenegro, inte 1878). Det är skilt från FN:s kontinuationsbegrepp, till exempel att Serbien ärvde FN-platsen 2006. En stat som fortsätter som samma folkrättsliga enhet efter regimskifte eller delning behåller det äldre datumet (Ryssland 1547, Tyskland 1871). För Ryssland gäller det genom tsardöme, kejsardöme och sovjetstat: 1917 bytte regim, unionen 1922 byggdes kring den ryska kärnan, och 1991 fortsatte samma rättssubjekt. Det skiljer sig från en union som upplöser den äldre staten och lämnar en ny enhet, som Serbien 2006, där den äldre serbiska staten hade gått upp i Jugoslavien. För övriga tidigare sovjetrepubliker används självständighetsåret 1991 om ingen obruten internationellt erkänd statsrättslig kontinuitet från en tidigare självständig stat kan fastställas. Baltikum är undantaget och räknas från mellankrigstiden, därför 1918 och inte 1991.
Följande räknas inte som avbrott: regimskiften, statskupp, nya konstitutioner eller förändrade statsformer när samma stat fortsätter (exempelvis Tyskland efter 1871 års enande, där senare regim- och konstitutionsförändringar inte bryter kontinuiteten); personalunioner där separata rättsordningar består; samt ockupation eller olaglig annektering där staten räknas som fortsatt bestående (andra världskrigets ockupation innebar inte att statsbildningen upphörde för Norge eller Frankrike).
En kronunion som blev bestående, och där riken fungerade som en stat utåt, kan vara starten för den enhet som fortsätter, även om delarna behöll egna lagar en tid (Spanien 1479). Då är en senare förening av lagarna inte ett nytt datum. Om bara monarken var gemensam och staterna förblev åtskilda, räknas i stället den rättsliga union som skapade den gemensamma staten (Storbritannien 1707).
Datumprecision: YYYY-MM-DD endast när dag och månad är belagda, annars YYYY. Encyclopædia Britannica (2026) styrker händelsen och datumet. Klassificeringen, vad som räknas som brott eller kontinuitet, görs enligt denna metod.NationalsångWikimedia Commons – Su patriotu sardu a sos feudatarios (CC0). Kontrollerad 2026.ValutaRegione Autonoma della Sardegna – manovra 2026-2028 – Sardegna; miliardi di euro. Kontrollerad 2026.TidszonIANA Time Zone Database (tzdata) 2026c – tidszon och sommartid. Kontrollerad 2026.YtaEurostat reg_area3 – Land area + Inland waters, NUTS 3, 2026. Kontrollerad 2026.Landskod (ISO-kod)ISO 3166-2 – underindelning. Kontrollerad 2026.LandsnummerRegione Autonoma della Sardegna – Audit Strategy – +39. Kontrollerad 2026.Högsta punktWikipedia – Punta La Marmora. Kontrollerad 2026.SpråkItaly – Law 482/1999 – italienska; (Regional Law 22/2018). Kontrollerad 2026.ReligionConferenza Episcopale Sarda – Diocesi – katolsk huvudtradition. Kontrollerad 2026.BNP per capitaIngår i Italiens nationalräkenskaper. Ingen egen PPP-siffra. Kontrollerad 2026.MedellivslängdEurostat demo_r_mlifexp – medellivslängd vid födelsen (Y_LT1), 2024. Kontrollerad 2026.InvånarnamnSAOL (svenska.se) – Sardinier. Kontrollerad 2026.
☀️ Väder & reseperiod
Vinterregn, sommarglöd
Våren lockar med mild sol, blommande macchia och vandringar utan trängsel, medan sommaren drar badgäster till solsäkra, heta vikar. Du får lugnare tempo och ljummet hav på hösten. Vintern är mild och regnig vid kusten, med snö högst upp.
Mar-Maj
Högsäsong
🌸 Vår – Milt & soligt
Blommande macchia och smaragdgrönt hav utan trängsel. Milda dagar perfekta för vandringar och gamla stenbyar.
🌡 18-19°C
TemperaturVärdena visar genomsnittlig dagtemperatur för periodens månader på orterna i tabellen nedan. Skiljer orterna mer än 6 grader anges deras spann som lokal variation. För mer specifik klimatdata månad för månad, se detaljerna i samma tabell. Besök en vädertjänst för dagsaktuellt väder.Jun-Aug
Högsäsong
☀️ Sommar – Hett & soligt
Solsäkra dagar vid vikar med karibiskt klart vatten. Hett och livligt vid kusten, svalare uppe i bergens byar.
🌡 28-29°C
TemperaturVärdena visar genomsnittlig dagtemperatur för periodens månader på orterna i tabellen nedan. Skiljer orterna mer än 6 grader anges deras spann som lokal variation. För mer specifik klimatdata månad för månad, se detaljerna i samma tabell. Besök en vädertjänst för dagsaktuellt väder.Sep-Nov
🍁 Höst – Ljummet & stilla
Ljummet hav, vinskörd och gyllene ljus över bergen. Lugna, milda dagar när ön återgår till sitt eget tempo.
🌡 21-22°C
TemperaturVärdena visar genomsnittlig dagtemperatur för periodens månader på orterna i tabellen nedan. Skiljer orterna mer än 6 grader anges deras spann som lokal variation. För mer specifik klimatdata månad för månad, se detaljerna i samma tabell. Besök en vädertjänst för dagsaktuellt väder.Dec-Feb
❄️ Vinter – Milt & regnigt
Milda, regniga dagar vid kusten och snö på de högsta topparna. En stilla tid med gröna dalar och mandelblom.
🌡 13-14°C
TemperaturVärdena visar genomsnittlig dagtemperatur för periodens månader på orterna i tabellen nedan. Skiljer orterna mer än 6 grader anges deras spann som lokal variation. För mer specifik klimatdata månad för månad, se detaljerna i samma tabell. Besök en vädertjänst för dagsaktuellt väder.Markerade månader = Bästa tid att resa
Temperatur, nederbörd, torra dagar, fukt, vind och havstemperatur är rutnätsdata för området kring orten, från en nedskalning av reanalysen ERA5 (CHELSA), timvis ERA5 och en observationsbaserad havsanalys (OISST). De är inte mätningar från en termometer i stadens centrum och kan därför skilja sig från lokala stationsnormaler. De sex variablerna avser samma period, 1991-2020, som är WMO:s aktuella klimatologiska standardnormalperiod. Dagtemperatur är medelvärdet av dygnets högsta temperaturer och nattemperatur medelvärdet av dygnets lägsta, inte medeltemperaturen under dagen eller natten.
Nederbörden kommer från CHELSA, en separat modell som använder ERA5 som drivdata, medan antalet torra dagar räknas direkt ur ERA5. Dessa värden är inte avstämda mot varandra. I 0,6 % av fallen (33 av sajtens 5 268 tabellrader) är nederbörden i millimeter lägre än antalet dagar som inte räknas som torra. Det är ingen felräkning. Nederbördsmängden kommer från CHELSA och de torra dagarna från ERA5, och de två produkterna är ibland oense. I några fall beror skillnaden enbart på avrundning till heltal.
UV-index är beräknat för molnfri himmel, med ozon som medel för 1991-2020 och solens läge den 15:e varje månad. Solens upp- och nedgång är klockslag den 15:e varje månad. UV-index och soltider är inte klimatnormaler.
I vår kontroll mot väderstationer, som inte omfattar alla orter, låg dagtemperaturen i snitt 1,3 °C lägre än vid stationerna, mest vid kusten (orter högst 10 km från kustlinjen). Antalet torra dagar var cirka 3 per månad färre, vilket ligger i linje med en global utvärdering där ERA5 ofta gav nederbörd på dagar som var torra vid stationerna (Lavers et al. 2022). I vårt stationsurval var båda avvikelserna störst mellan vändkretsarna (tropikerna). Läs mer om detta längre ner.
Dag- och nattemperatur och nederbörd: CHELSA V2.1, månadsfiler (CHELSA-monthly) 1991-2020, 30 bågsekunder (cirka 1 km), WGS 84. Värdet är den ruta som ortens latitud och longitud faller i: kolumn = heltalsdelen nedåt av (longitud – västra kanten) / rutstorlek, rad = heltalsdelen nedåt av (norra kanten – latitud) / rutstorlek. Filerna anger rutstorlek 0,0083333333°, västra kanten -180,00013888885° och norra kanten 83,99986041515°, med rutorna som ytor (PixelIsArea). Månadens värde är medel av rutans värden för de 30 åren, till exempel januari 1991, januari 1992 och så vidare till januari 2020, räknat med exakta bråk. Saknar rutan värde något av åren lämnas fältet tomt.
CHELSA V2.1 är en terrängbaserad nedskalning med ERA5 som drivdata (filernas metadata anger forcing ERA5). Enligt CHELSA:s tekniska dokumentation bygger temperaturen på statistisk nedskalning av atmosfärens temperaturer, och nederbörden på terrängfaktorer som vindfält, dalars exponering och gränsskiktets höjd, följt av en biaskorrigering. Dokumentationen anger också att V2 använder en temperaturgradient från ERA5:s tryckytor 950 och 850 hPa. För nederbörd beskrivs en korrigeringsmetod som bland annat tar hänsyn till att regnmätare kan underskatta nederbörden (Beck et al. 2020, doi:10.1175/JCLI-D-19-0332.1). Det framgår av dokumentation från 2021. Månadsproduktens egen sida anger däremot inte att denna korrigering ingår i de aktuella filerna, så vi kan inte bekräfta det utifrån produktbeskrivningen. Vi lägger inte på någon egen korrigering, inte heller för höjd. Värdet gäller ändå rutan på cirka 1 km och kan avvika från en station på annan höjd.
Licens: CC0 1.0. Filerna lagrar heltal. Dagtemperatur (tasmax): °C = medel av råvärdena × 0,1 – 273,15, enligt filernas skalfaktor 0,1 och enheten kelvin. Det är månadsmedel av dygnsmaximum 2 m över marken. Nattemperatur (tasmin): samma omräkning, månadsmedel av dygnsminimum 2 m över marken. Nederbörd (pr): mm = medel av råvärdena, månadssumma. I de 36 nederbördsfiler vi granskade (alla månader under 1991, 2005 och 2020) anger metadata enheten kg m⁻² month⁻¹, vilket motsvarar mm per månad, och ingen skalfaktor, medan temperaturfilerna har skalfaktorn 0,1 inbäddad. Råvärdena vi läst ur filerna är hela millimeter, till exempel 38, 76 och 35 för januari 1991-1993 i Auckland. Den tekniska dokumentationen från 2021 anger skalan 1/100 för nederbörd i månadsfiler, vilket strider mot metadata i de granskade filerna, som saknar skalfaktor för nederbörd. Med skalan 1/100 skulle medlet för 1981-2010 bli 99 % lägre än CHELSA:s klimatologi för samma period. Om råvärdena i stället tolkas som millimeter blir medianvärdet 3 % lägre. Vi följer därför filernas metadata. Samtliga tre variabler avrundas till heltal, där 0,5 avrundas bort från noll.
Som kontroll jämförde vi månadsfilerna med CHELSA:s klimatologi 1981-2010 (doi.org/10.16904/envidat.228). För samma period, 1981-2010, ger månadsfilerna samma temperatur inom 0,05 °C på alla våra använda orter, men mindre nederbörd: för månader med minst 10 mm i klimatologin är nederbörden i median 3 % lägre, och för 90 % av månaderna mellan 0,6 och 6,8 % lägre. Vilket steg i CHELSA:s bearbetning som orsakar skillnaden vet vi inte. Mellan perioderna 1981-2010 och 1991-2020 ändrades årsnederbörden i månadsfilerna mest på orter med få väderstationer, till exempel +59 % i Sanaa och +35 % i Kabul. NASA POWER (MERRA-2, PRECTOTCORR) ger för samma periodbyte -32 % i Sanaa och +55 % i Kabul, så skillnaden behöver inte spegla en verklig klimatförändring. I vår jämförelse gav CHELSA mer nederbörd än stationerna vid kusten och mindre längre in i landet (läs mer om detta längre ner). Filernas URL följer mönstret: https://
Torra dagar, luftfuktighet och vind: timvis ERA5-reanalys 1991-2020 från Copernicus Climate Change Service (C3S) / ECMWF, från den punkt i ERA5:s 0,25°-rutnät som Copernicus tjänst väljer som närmast ortens koordinater. Vi har kontrollerat att det för alla använda orter är den punkt som ligger närmast i både latitud och longitud, och att ingen ort ligger exakt mitt emellan två punkter. För att verifiera vår datainhämtning jämförde vi tidsserien timme för timme med Copernicus standarddataset reanalysis-era5-single-levels för fem orter i juli 2005 (Auckland, Queenstown, Kabul, Longyearbyen och Montevideo). Punkten och värdena var desamma för temperatur, daggpunkt, vind och nederbörd. Den största skillnaden var 0,0003 °C för temperatur och daggpunkt, vilket motsvarar avrundning vid lagringen. I nord-sydlig led ligger rutnätets punkter cirka 28 km isär, och tätare i öst-västlig led. ERA5:s modell har en upplösning på cirka 31 km, så värdet beskriver modellens storskaliga förhållanden och är inte en mätning på orten.
För Cagliari (ortens koordinater 39,2238° N 9,121700000000001° Ö) valde Copernicus punkten 39,25° N 9,00° Ö i ERA5-rutnätet, och för Olbia (40,9236° N 9,4986° Ö) punkten 41,00° N 9,50° Ö. Punkten väljs utan hänsyn till om området mest är hav. I vår jämförelse gav ERA5 i snitt högre vind än stationerna vid kusten (läs mer om detta längre ner). I bergsdalar jämnar modellen ut terrängen.
Dygn och månader avgränsas med en fast longitudbaserad tid, inte i ortens officiella tidszon: ortens longitud delad med 15, avrundad till hel timme där 0,5 avrundas bort från noll, utan sommartid. Torra dagar: antal dygn då ERA5 total_precipitation (total precipitation), omräknad från meter till millimeter och summerad över dygnet, är mindre än 1 mm. Månadsvärdet är medelantalet sådana dygn för månaden under perioden 1991-2020. Nederbörden i ERA5 är summerad per timme: värdet vid en tidsstämpel gäller timmen som slutar då, och timmen räknas till det dygn där den börjar. Temperatur, daggpunkt och vind är ögonblicksvärden och räknas till den timme som tidsstämpeln anger i samma fasta tid. Februari räknas med 28 eller 29 dygn det året.
Luftfuktighet: relativ fukt 2 m över marken, beräknad timme för timme ur 2m_temperature och 2m_dewpoint_temperature med WMO:s formel för mättnadsångtryck över vatten, e = 6,112 × exp(17,62 × t / (243,12 + t)) hPa, där t är temperaturen respektive daggpunkten i °C (WMO-No. 8, volym I, bilaga 4.B), och fukten = 100 × e(daggpunkt) / e(temperatur). WMO anger även en formel för mättnadsångtryck över is. Vi använder genomgående formeln över vatten, även under 0 °C, för att få en enhetlig beräkning av relativ fuktighet. Timvärden över 100 % räknas som 100 %. Vind: vindhastighet 10 m över marken, √(u² + v²) timme för timme ur 10m_u_component_of_wind och 10m_v_component_of_wind. Fukt och vind är månadsmedel av dygnets alla 24 timmar, därefter medel av de 30 åren.
Dagtid är fukten oftast lägre och vinden ofta starkare än dygnsmedlet. Dygnsmedel är ett vanligt sätt att ange fukt, men en del klimattabeller anger i stället fukten vid fasta klockslag, till exempel morgon och eftermiddag.
Eftersom dygnen räknas i en fast longitudbaserad tid och inte i UTC kan vissa orter behöva timmar från 31 december 1990 eller 1 januari 2021. Dessa hämtades bara där de kunde ändra det avrundade heltalet: för torra dagar om kantdygnet annars kunde ligga både under och över 1 mm, för fukt om timmar mellan 0 och 100 % kunde ändra medlet, och för vind om timmar mellan 0 och dubbla ortens högsta timvind kunde göra det. Alla tre avrundas till heltal där 0,5 avrundas bort från noll. Torra dagar räknas med exakta bråk, fukt och vind med 64-bitars flyttal (float64).
Källa: ERA5 hourly time-series data on single levels from 1940 to present, Copernicus Climate Data Store, dataset reanalysis-era5-single-levels-timeseries. cds.climate.copernicus.eu Datasetets DOI: doi.org/10.24381/1cf1ad76. Metod: Hersbach et al. 2020, doi.org/10.1002/qj.3803. Hämtad 2026. Contains modified Copernicus Climate Change Service information 2026. Neither the European Commission nor ECMWF is responsible for any use that may be made of the Copernicus information or data it contains. Licens för Copernicus-produkter.
Havstemperatur: NOAA OISST v2.1, 1991-2020, i närmaste havsruta (inte stadens landruta). Valet av ruta är vår egen regel: rutan är den ruta med havsvärde i hela rutnätet (0,25°) vars mittpunkt ligger närmast orten längs storcirkeln (jordradie 6 371 km). OISST:s mask för land och hav är densamma i varje dagsfil, och vi läser den ur filen för 15 juli 2015. För Cagliari är havsrutan 39,125° N 9,125° Ö, 11 km från orten. Variabeln är sst. Månadsvärdet är medel av varje dag i den dagliga serien. Alla 10 958 dagar under perioden måste ha värde, annars stoppas beräkningen. Under havsis anger OISST en temperatur nära havsvattnets fryspunkt, och det värdet används som det är. Medlet är avrundat till heltal °C där 0,5 avrundas bort från noll. Reglerna för när havstemperatur visas är också våra egna. Ligger orten högst 10 km från kusten visas närmaste havsruta, även när orten ligger längst in i en fjord eller vik. Ligger orten 10-50 km från kusten visas havstemperaturen bara om havsrutans mittpunkt ligger inom 50 km från orten. Längre in i landet lämnas havet tomt. Det längsta avståndet till en använd havsruta är för närvarande 60,3 km (Oslo, innerst i Oslofjorden). Oslo ligger högst 10 km från kustlinjen och visas därför utan avståndstak. En ort 10-50 km från kusten kan bli tom trots att havsrutan ligger närmare än Oslos. Kaspiska havet ingår både i Natural Earths kustlinje och i OISST, så Baku får Kaspiska havets temperatur. Insjöar som Nordamerikas stora sjöar ingår inte i kustlinjen, så Toronto får ingen havstemperatur. Värdet är OISST:s analys för 0,25°-rutan (cirka 28 km i nord-sydlig led), där observationer vägts samman och interpolerats till rutnätet. Det kan skilja sig från vattnet vid stranden, särskilt i vikar, fjordar och sund. Havstemperaturen har vi inte jämfört med mätningar. Kustavståndet är det geodetiska avståndet på WGS 84-ellipsoiden till linjelagren ne_10m_coastline och ne_10m_minor_islands_coastline från Natural Earth, skala 1:10 miljoner (public domain), hämtade 2026. Källa: NOAA NCEI, OISST v2.1 AVHRR-Only. Huang et al. 2021, Journal of Climate, doi.org/10.1175/JCLI-D-20-0166.1. Datasetets DOI: doi.org/10.25921/RE9P-PT57. Hämtad 2026. ncei.noaa.gov.
UV-index: Beräknat clear-sky UVI (molnfri himmel) vid solkulmination den 15:e varje månad, avrundat till heltal där 0,5 avrundas bort från noll. Ozondata: NASA POWER TO3 från klimatologi-API:et för punkt (community SB, start 1991, end 2020, ortens koordinater). De hämtade svaren anger månadsklimatologi för januari 1991-december 2020, med MERRA-2 som källa. Vi räknar själva med TEMIS/KNMI:s parametrisering Allaart v2.0, inte med TEMIS färdiga UV-produkt (Allaart et al. 2004, doi.org/10.1017/S1350482703001130, med v2.0-koefficienterna temis.nl) för solhöjd och ozon, plus avståndet mellan jorden och solen. Solhöjden vid solens meridianpassage den 15:e och avståndet till solen beräknas med JPL-efemeriden DE421 via Skyfield 1.55, utan refraktion.
Står solen lägre än cirka 1,1° (sinus av solhöjden högst 0,02) räknas UV som 0. Höjdfaktorn räknar vi själva med TEMIS formel, 1 + 0,05 × höjd i kilometer (temis.nl), på höjden från Copernicus DEM GLO-90, närmaste pixel på koordinaten (doi.org/10.5270/ESA-c5d3d65), för varje ort. Vi använder inte TEMIS höjdkorrigerade UV-produkt. GLO-90 är en ytmodell (DSM), så byggnader och skog kan ingå i höjden. Saknas höjd i pixeln räknas UV inte, och 0 m används inte som ersättning. Höjd under havsytan ger faktorn 1.
Ingen separat, ortsspecifik aerosolkorrigering görs. Markreflektion ingår inte. Moln och andra lokala förhållanden kan sänka den faktiska UV-nivån, medan stark markreflektion, exempelvis från snö, kan höja den. Källor: TEMIS (parametriseringen) och NASA POWER. The data was obtained from National Aeronautics and Space Administration (NASA) Langley Research Center’s Prediction Of Worldwide Energy Resources (POWER) project funded through the NASA Earth Science Division. The data was obtained from the POWER Project’s Climatology API v2.9.7 on 2026/08/29. Höjddata: produced using Copernicus WorldDEM-90 © DLR e.V. 2010-2014 and © Airbus Defence and Space GmbH 2014-2018 provided under COPERNICUS by the European Union and ESA; all rights reserved.
Soluppgång och solnedgång: Klockslag den 15:e i varje månad från U.S. Naval Observatory (USNO), Astronomical Applications API v4.0.1, när solens övre rand står vid horisonten med normal refraktion. API:et tar ingen höjd och ingen terräng, så berg vid horisonten ingår inte. Tiderna är hela minuter som USNO anger dem. Hämtad 2026. Ett klockslag kan kontrolleras i USNO:s formulär med samma koordinat, datum och UTC-offset.
Solnedgången är den första solnedgång som följer efter dagens soluppgång. Går solen ner efter midnatt står det klockslaget. Tiden är lokal tid för alla orter enligt IANA:s tz-databas 2026c, med zonens UTC-offset kl. 12 lokal tid den 15:e. Zonen är den som koordinaten faller i (timezonefinder, data 2026.4). Zongränserna kommer från timezone-boundary-builder och används under Open Database License (ODbL). Gränserna bygger på © OpenStreetMap-bidragsgivare. Sommartid ingår när zonen har det. Där solen inte går ner den dagen står Midnattssol, och där den inte går upp står Polarnatt, i stället för klockslag.
Kontroll mot väderstationer (vår egen jämförelse): Vi har jämfört värdena med den närmaste väderstationen inom 25 km bland stationer som enligt GHCN:s inventeringsfil (ghcnd-inventory.txt) har mätningar från senast 1981 till tidigast 2020 (TMAX och TMIN för temperatur, PRCP för nederbörd och torra dagar), men bara där serien var tillräckligt komplett. Temperatur, nederbörd och torra dagar (GHCN-Daily): minst 24 år per månad, där en månad räknas om högst 5 dagar saknas för temperatur och ingen dag saknas för nederbörd. Värden med kvalitetsflagga i GHCN räknades inte, nederbördsmängder under mätgränsen (”spårregn”) räknades som 0 mm och en torr dag är under 1 mm, som för ERA5. Fukt och vind (NOAA ISD): minst 5 av 10 år per månad, där en månad räknas om den har minst 192 observationer från minst 8 olika klockslag. Bara den närmaste stationen provades. Om dess serie inte räckte till ingick orten inte i jämförelsen.
Jämförelsen omfattar 66-320 av 439 orter, olika per variabel. Urvalet är inte slumpmässigt och de redovisade felen behöver inte gälla en enskild ort. Det är också geografiskt skevt: av de 66 orterna i kontrollen av nederbörd och torra dagar ligger 37 i Europa och ingen i Afrika eller Sydamerika, fast Afrika har 103 av de 439 orterna. I kontrollen av dagtemperatur (103 orter) ligger 46 i Europa och 5 i Afrika. Höjdskillnaden mellan ort och station är inte borttagen. Med kusten menas orter högst 10 km från kustlinjen. Fel nedan är medel av absolut avvikelse (MAE) och, där det står, bias (rutans värde minus stationen), båda över alla orter och månader tillsammans. Alla orter har inte tolv giltiga månader, så ett medel av orterna blir inte samma tal.
Stationerna är inte facit: regnmätare fångar ofta för lite nederbörd i blåst och snö. Dokumentationen från 2021 beskriver en sådan korrigering för CHELSA, men månadsproduktens sida anger den inte. Vi vet därför inte om den finns i filerna eller om samma stationer ingår, så nederbördsjämförelsen är inte nödvändigtvis helt oberoende. En del stationer ligger på flygplatser utanför staden. Stationerna används för att mäta avvikelserna och, för fukt och vind, för att välja källa. Tabellerna visar de orörda rutvärdena. Vi har inte justerat dem.
Dagtemperatur, CHELSA mot GHCN-Daily 1991-2020 (103 orter): MAE 2,1 °C, bias -1,3 °C. Avvikelsen är större vid kusten (bias -2,1 °C) än längre in i landet (bias -0,5 °C). I tropikerna (20 orter) var bias -2,7 °C och i övriga 83 orter -1,0 °C. Nattemperatur (78 orter): MAE 1,5 °C, bias +0,6 °C.
Nederbörd (66 orter, alla månader): stationernas medel var 96 mm, räknat över alla orter och månader. MAE 17 mm (18 %), bias +4 mm (+4 %). Vid kusten är bias +15 mm (+13 %) och längre in i landet -7 mm (-9 %). I tropikerna (12 orter, 106 månader) var bias +40 mm och i övriga 54 orter (577 månader) -2 mm. Totalen är medel av alla 683 månader. För månader med minst 10 mm på stationen (63 orter) är medianen av det absoluta relativa felet 8 %, och i ungefär var tionde månad är felet cirka 45 % eller större. Valet av månadsfilerna 1991-2020 i stället för klimatologin 1981-2010 gjordes före den här jämförelsen, för att alla värden ska avse samma period. På de orter och månader där stationen hade data för båda perioderna gick nederbördens bias från +8 till +4 mm per månad (61 orter) och dagtemperaturens från -1,2 till -1,3 °C (97 orter).
Fukt och vind: ERA5 2011-2020, inte hela 1991-2020, mot NOAA ISD 2011-2020. Stationen är medel av de timmar den rapporterade, ERA5 av alla timmar, och stationens fukt är räknad med samma formel. CHELSA-monthly har också fukt (hurs) och vind (sfcWind), men de publicerade filerna räcker inte till en 30-årsperiod: för båda finns alla tolv månader till och med 2018, bara januari till april 2019, och ingenting för 2020 och 2021, enligt fillagret den 8 oktober 2026. Jämförelsen som låg till grund för valet av ERA5 gäller därför CHELSA:s klimatologi 1981-2010, inte månadsfilerna, och genomfördes mot samma stationer 2011-2020. Luftfuktighet (320 orter): ERA5 MAE 4,6 procentenheter, bias +3,1. CHELSA hade bias -10,0 och MAE 11,7, och därför valdes ERA5. Vind (316 orter): MAE 1,1 m/s, bias +0,3 m/s. Vid kusten är bias +0,7 m/s och längre in i landet -0,2 m/s. CHELSA hade bias -0,9 m/s och högre fel totalt, och ERA5 valdes därför även här. Valet gjordes efter den här jämförelsen, så ERA5:s siffror för fukt och vind är inte en oberoende kontroll.
Torra dagar, ERA5 mot GHCN-Daily 1991-2020 (66 orter): bias -3,1 dagar per månad, MAE 3,2. I vår jämförelse gav ERA5 i genomsnitt 3,1 färre torra dagar per månad än stationerna. Vid kusten är bias -3,8 och längre in i landet -2,4. I tropikerna (12 orter) var bias -6,9 dagar per månad och i övriga 54 orter -2,4. I vårt urval är avvikelsen störst på öar i tropikerna och i några bergsdalar. Det ligger i linje med en global utvärdering mot 5 637 stationer 2001-2020, där ERA5 ofta gav nederbörd på dagar som var torra vid stationerna (Lavers et al. 2022, doi.org/10.1002/qj.4351). Studien jämför dygnsnederbörd, inte antal torra dagar med vår gräns på 1 mm. Studien fann störst tillförlitlighet för ERA5:s nederbörd utanför tropikerna (studiens ”extratropics”). Orsaken för varje enskild ort har vi inte undersökt. Stationernas dygn följer varje stations observationstid och är inte exakt samma som vårt fasta longitudbaserade dygn. Källor: NOAA NCEI, GHCN-Daily (Menne et al. 2012, doi.org/10.1175/JTECH-D-11-00103.1) och Integrated Surface Database (ISD) (Smith et al. 2011, doi.org/10.1175/2011BAMS3015.1).
Så skiftar klimatet (animerad världskarta, månad för månad): Earth_Climate.gif: Stanqo; derivative work: Ingwik (svensk text). CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons. commons.wikimedia.org.
Licens för data: Denna sammanställning av klimatdata tillhandahålls av resekartan.se under licensen CC BY 4.0. Vid återanvändning ska resekartan.se anges som källa.
Sammanställningen bygger på bearbetade data från tredje part, bland annat Copernicus Climate Change Service (ERA5), CHELSA, NOAA OISST, NASA POWER, Copernicus DEM GLO-90 samt OpenStreetMap-baserade tidszonsgränser. Vid vidare distribution eller återanvändning ansvarar användaren själv för att följa de licens- och attribueringsvillkor som gäller för respektive datakälla.
| Månad | Dag / natt | Nederbörd | Torra dagar |
|---|---|---|---|
| Januari | 13° / 8° | 45 mm | 24 |
| Februari | 14° / 8° | 44 mm | 20 |
| Mars | 16° / 9° | 43 mm | 23 |
| April | 18° / 11° | 47 mm | 21 |
| Maj | 22° / 15° | 31 mm | 25 |
| Juni | 26° / 18° | 13 mm | 28 |
| Juli | 30° / 21° | 4 mm | 30 |
| Augusti | 30° / 22° | 11 mm | 29 |
| September | 26° / 19° | 36 mm | 25 |
| Oktober | 22° / 17° | 51 mm | 24 |
| November | 18° / 13° | 82 mm | 20 |
| December | 14° / 10° | 65 mm | 22 |
Svep i sidled för mer väderdata
🛂 Visum & säkerhet
Kolla läget innan du åker
När du lämnar badhandduken för ett dopp på Sardiniens stränder bör telefon och plånbok följa med, samtidigt som vind och strömmar kan göra havet förrädiskt även nära land. På Sardinien är hyrbil ofta praktisk, men smala landsvägar och snabba omkörningar kräver mer uppmärksamhet än avstånden på kartan antyder, särskilt när mopeder dyker upp i tätorterna. Under den torra sommaren kan hetta och markbränder snabbt påverka vägar och utflykter i inlandet.
Tänk på att inreseregler och det lokala säkerhetsläget kan förändras. Vi rekommenderar starkt att du läser den senaste informationen via Sweden Abroad eller appen UD Resklar, där du också kan anmäla dig till svensklistan.
För att du ska få trygga och aktuella rekommendationer kring vaccin och medicinska råd, hänvisar vi till 1177 och din vårdcentral.
Bra att tänka på: Vaccinera dig i god tid - vissa vacciner kräver flera doser. Kontrollera även om landet kräver ett fysiskt intyg vid inresa, som WHO:s gula vaccinationskort.
Bra att tänka på: Spara viktiga nummer som försäkringsbolagets larmcentral och bankens spärrservice inför resan.
Vanliga bedrägerier
- Fotografera hyrbilens alla sidor vid hämtning. På Sardinien förekommer krav för gamla repor när bilen lämnas tillbaka.
- På strandnära parkeringar kan obehöriga vakter kräva en påhittad avgift. Betala bara där skylt eller automat anger det.
Säkerhetstips
- Ta inte med sand eller stenar från Sardiniens stränder. Det är förbjudet och kan ge kännbara böter.
- När mistralen tar i, välj en skyddad badvik och lämna uppblåsbara farkoster på land. Frånlandsvind för snabbt ut dem.
- Håll dig till markerade leder vid Sardiniens gamla gruvområden. Öppna schakt och instabila tunnlar finns nära kuststigar.
Resa som kvinna
Resa som kvinnaSiffrorna speglar vardagen och lagstiftningen för kvinnor som bor i landet (inklusive familje- och arbetsrätt). Ett högt värde visar på stark jämställdhet och trygghet. Ett lägre värde innebär däremot inte automatiskt att landet är otryggt att besöka, eftersom lokala samhällsstrukturer sällan påverkar turister direkt. Låt inte statistiken hindra dig från att upptäcka världen, utan använd den som en av flera källor i din research.GIWPS WPS Index. WPS-poäng (0-1): Mäter kvinnors villkor i landet baserat på inkludering, rättvisa och säkerhet. Måttet för trygghet på natten är hämtat ur samma index (indikatorn Community safety) och visar andelen kvinnor i landet (15+ år) som uppger att de känner sig trygga att gå ensamma i sitt närområde på natten, med Gallup World Poll som underlag. World Bank (Women, Business and the Law): Visar om en kvinna enligt lagen får lämna landet och röra sig fritt inrikes på samma villkor som en man, samt om staten själv lägger extra rörelseregler på kvinnor, inklusive när de reser med barn. Gäller landets egna medborgare, inte automatiskt en svensk turist. Kontrollerad 2026.Att resa som kvinna i Sardinien är överlag tryggt och avslappnat, med stor frihet att upptäcka stränder och städer på egen hand, även om vanlig vaksamhet är klok i nattlivet.
- Community safety: Data saknas för Sardinien. I Italien uppger endast 44 procent av kvinnorna att de känner sig trygga att gå ensamma i sitt närområde på natten (globalt snitt 66 procent, Sverige: 74 procent).
- WPS-index (kvinnors villkor): Data saknas för Sardinien. Italien ligger på 0,811 av 1,0 (Sverige: 0,924). Värdet mäter kvinnors villkor i landet baserat på inkludering, rättvisa och säkerhet.
- Lagar (WBL): Data saknas för Sardinien. I Italien finns inga formella begränsningar för inhemska kvinnor när det gäller utlandsresor, rörelse i landet och statliga hinder (inklusive vid resa med barn).
HBTQI+
HBTQI+Denna data speglar den officiella lagstiftningen och situationen för lokalbefolkningen. På internationella turistorter och hotell är inställningen ofta mer tolerant gentemot utländska besökare. Till skillnad från lokala levnadsvillkor är det dock viktigt att komma ihåg att straffrättsliga lagar (exempelvis förbud mot samkönade relationer) formellt gäller alla i landet. En låg placering eller låga poäng i indexet innebär inte att du helt måste undvika resmålet, men det kräver diskretion och noggrann research inför resan.Spartacus Gay Travel Index: Placering och poäng för hbtqi-resenärer i 216 länder och regioner (högst 14, lägst -24). Länder med samma poäng delar placering. Gallup World Poll: Andelen vuxna som uppger att staden eller området där de bor är en bra plats för homo- och lesbiska. Globalt snitt 40 procent (oviktat medel). Gäller invånarnas bild, inte turister. Our World in Data (Equaldex): Visar om samkönade sexuella handlingar är lagliga eller olagliga, inklusive fängelse eller dödsstraff. Kontrollerad 2026.Att resa som hbtqi-person i Sardinien innebär oftast en trygg och avspänd semester, särskilt i turistorterna, men utanför de större orterna är öppenheten mer lågmäld och det lokala nattlivet begränsat.
- Spartacus Gay Travel Index: Data saknas för Sardinien. Italien ligger på plats 59 av 216 (-1 poäng). Högre poäng innebär större trygghet och starkare HBTQ+-rättigheter (Sverige: plats 15, 9 poäng).
- Gallup: Data saknas för Sardinien. I Italien uppger 76 procent av invånarna att området där de bor är en bra plats för homo- och lesbiska (globalt snitt 40 procent, Sverige: 90 procent).
- Juridisk status: Data saknas för Sardinien. I Italien är det lagligt. (Samkönade sexuella handlingar).
Schyssta råd
Schyssta rådSweden Abroad (UD): Svensk officiell reseinformation, inklusive avrådan. Samma innehåll finns i appen UD Resklar. UK FCDO Foreign travel advice: Brittiska utrikesdepartementets reseråd. U.S. State Department Travel Advisories: USA:s reseråd. De tre källorna skriver för sina egna medborgare och överlappar inte alltid. Kontrollerad 2026.Resekartan sätter inga egna säkerhetsbetyg. Följ lokala nyheter, kontrollera UD för aktuell information och använd gärna brittiska eller amerikanska reseråd som komplement. Se till att reseförsäkringen täcker hela resan.
- Visa respekt för lokala lagar och seder, även när de skiljer sig från hemma.
- Undvik mörka sidogator nattetid, särskilt om du går ensam.
- Ha uppsikt över dina tillhörigheter och bär inte dyra smycken synligt.
💰 Prisbild
Pasta bortom Smaragdkusten
Från Costa Smeraldas krogar till inlandets culurgiones, fylld sardisk pasta, skiftar prisbilden rejält. Kustens populäraste semesterorter kan bli dyrare än Sverige, medan barer och familjekök bortom badorterna ofta känns mer överkomliga. Visa och Mastercard fungerar på hotell, restauranger och i butiker, men euro i kontanter är bra på marknader, små barer och i byar.
Prisnivå
PrisnivåPrisnivån mäter i regel lokala levnadskostnader snarare än turistpriser. Den fungerar som en allmän riktlinje och visar inte vad specifika köp, som en öl eller hotellnatt, faktiskt kostar.Prisnivån visas dels som en procentsats i förhållande till Sverige (t.ex. "30 % billigare än Sverige"), eller som "Ungefär samma prisnivå som Sverige" när prisnivåerna är likvärdiga. Dessutom visas prisnivån på en femgradig skala. Båda presentationerna baseras på samma jämförelsetal: landets prisnivå dividerad med Sveriges. Ett värde på 1,00 innebär att prisnivån är densamma som i Sverige. Ett värde under 0,45 ger "Mycket billigt" (ett dollartecken), 0,45 upp till 0,63 ger "Billigt" (två dollartecken), 0,63 upp till 0,85 ger "Medel" (tre dollartecken), 0,85 upp till och med 1,10 ger "Dyrt" (fyra dollartecken), och allt däröver ger "Mycket dyrt" (fem dollartecken). Jämförelsetalet baseras i regel på Världsbankens Price Level Index (WDI/ICP, hushållens konsumtion) - ett internationellt mått som jämför vad likvärdiga varor och tjänster kostar i olika länder, justerat för växelkurser.
Datan har olika säkerhetsnivåer beroende på källa. För de flesta länder används direktmätt data från Världsbankens WDI/ICP. Tillförlitligheten sätts till hög, medium eller låg beroende på bland annat dataår, valutavolatilitet och datakvalitet. För öar, regioner och territorier utan egen mätning används ofta moderlands- eller regionssiffror, ibland justerade med officiell regional statistik (till exempel INSEE eller BEA). Saknas tillförlitlig ekonomisk data - till exempel på grund av konflikt, dubbla valutasystem eller avsaknad av fria marknadspriser - görs en dokumenterad uppskattning, ibland via reseindex eller andra tillgängliga prisunderlag. Under respektive land eller territorium framgår vilken data som används och om tillförlitligheten bedöms vara hög, medium eller låg.
Metod: Varje plats har en metodetikett så jämförelser blir ärliga: Hushålls-PLI (WDI/ICP eller Penn World Table, lokal hushållskonsumtion), Regionalt justerad (moderlands-PLI justerad mot kända regionala prisskillnader - i vissa fall stödd av officiell regional statistik som INSEE, BEA eller Istat, annars en dokumenterad bedömning baserad på tillgängliga prisuppgifter), Resenärskostnad (turistdygn, reseindex eller paketproxy).
Medel
MedelSardinien saknar egen mätning i Världsbankens ICP/WDI (italiensk region, IT-88). Istat - Indici spaziali dei prezzi al consumo 2022 (experimentell statistik; ICP/GEKS-metod) publicerar regionala konsumentprisnivåer med Italia = 100. För Sardinien är det aggregatade indexet för fem Ecoicop-divisioner 101.44 (Tabelle e grafici; metodnota): mat/alkoholfri dryck 102,6; alkohol/tobak 100,8; kläder/skor 106,3; möbler/hushåll 99,4; hotell/restaurang 98,9. Sardinien ligger därmed något över rikssnittet och mer i linje med norra Italien än övriga Mezzogiorno. Uppskattningen kedjar faktorn 1.0144 via Italiens WDI-PLI (World Bank WDI - PA.NUS.PRVT.PLI, 2025: 72.86) → Beräknat PLI 73.92 (USA = 100). Omräknat vs Sverige: 0.82 (18 % billigare än Sverige). Metodgräns: indexet täcker ca 48 % av HICP-korgen (saknar bl.a. boende, transport, hälsa, kommunikation); statistiken är märkt experimentell. Tillförlitlighet: medium (officiell rumslig Istat-paritet vs Italia, men partiell korg och experimentell status). Kontrollerad 2026.18 % billigare än Sverige
Dricks
Coperto kan stå på notan, och extra dricks förväntas inte. Runda gärna upp vid fin service om du vill.
Pruta
Fasta priser gäller nästan alltid. På loppmarknader kan vänlig prutning fungera, men sikta högst på 5-10 procent.

📍 Sevärdheter
Missa inte det här
- Costa SmeraldaOmråde
Porto Cervo, Capriccioli, Spiaggia del Principe och Cala di Volpe präglar lyxkusten.
- OroseibuktenOmråde
Cala Goloritzé, Cala Mariolu, Cala Luna och Bue Marino-grottan nås bäst från havet.
- La Maddalena-arkipelagenOmråde
La Maddalena, Caprera, Spargi och Budelli bjuder på båtturer, badvikar och granitklippor.
- CagliariStad
Castello, Bastione di Saint Remy, Poetto och Museo Archeologico präglar öns huvudstad.
- AlgheroStad
Gamla stan, Capo Caccia, Neptunusgrottan och Maria Pia-stranden förenar historia och hav.
- Su Nuraxi i BaruminiKultur
Ett välbevarat nuragiskt tornkomplex från bronsåldern och ett av öns viktigaste världsarv.
- La PelosaNatur
En långgrund vit sandstrand med turkost vatten och vidsträckta vyer över Asinarabukten.
- VillasimiusOmråde
Porto Giunco, Punta Molentis och Capo Carbonara lockar med stränder, snorkling och båtturer.
- BosaStad
Castello di Serravalle, Sa Costa och strandpromenaden längs Temo formar den färgstarka staden.
- TharrosKultur
En fenicisk och romersk kuststad med tempelruiner, stenlagda gator och pelare vid havet.
- Asinara nationalparkNatur
En skyddad fängelseö med vita åsnor, klippvikar och vandringsleder genom karg medelhavsnatur.
- ChiaOmråde
Su Giudeu, Cala Cipolla och Torre di Chia lockar med sanddyner, bad och kustutsikter.
- CastelsardoStad
Doriaborgen, gamla stan, Sant'Antonio Abate och Elefantklippan kantar den branta kuststaden.
- GorropuravinenNatur
En av Europas djupaste raviner med lodräta kalkväggar och krävande vandring i Supramonte.
- OrgosoloStad
Muralerna på Corso Repubblica, Museo del Pane och kyrkan San Pietro skildrar byns identitet.
- NoraKultur
En fenicisk och romersk kuststad med mosaiker, badhus och en antik teater intill havet.









Utforska destinationen
Natur138 platser
La Pelosa Beach Isthintini/Stintino - En strand i Stintino med grunt, turkost vatten och fin vit sand, mittemot ett aragonskt vakttorn från 1500-talet.
Cala Biriola Baunei - En avskild vik i Oroseibukten, som nås med båt eller via en krävande vandringsled och är känd för sina vita småstenar och sin naturliga klippbåge.
Cala Brandinchi Vaccileddi - En välkänd strand på Sardiniens nordöstra kust, känd för sin fina vita sand och sitt grunda, turkosa vatten. Den ingår i det marina skyddsområdet Tavolara.
Cala Corsara Beach Lu Palau/Palau - En välkänd strand på den obebodda ön Spargi, endast tillgänglig med båt. Känd för sin fina vita sand, sitt turkosa vatten och sina granitformationer.
Cala dei Gabbiani Baunei - En avskild klapperstensstrand vid Oroseibukten, som främst nås med båt eller via en krävande vandring från Golgoplatån.
Cala Goloritzè Baunei - En avlägsen strand vid Oroseibukten som 1995 förklarades vara ett italienskt nationalmonument. Här finns en 143 meter hög kalkstenspelare och en naturlig klippbåge.
Cala Mariolu Baunei - En välkänd strand i Oroseibukten som främst nås med båt. Den är känd för sina vita småstenar, sitt turkosa vatten och sina utmärkta snorklingsförhållanden.
Cala Sabina Posthudorra/Porto Torres - En avskild strand i nationalparken Asinara, kännetecknad av fin vit sand och turkost vatten. Tillträdet är reglerat och kräver ofta en guidad tur eller båtutflykt.
Cala Sisine Baunei - En bred klapperstensstrand vid Oroseibukten, belägen vid mynningen av en uttorkad flodbädd och omgiven av branta kalkstensklippor som är över 500 meter höga.
Capo Caccia Vertical Cliffs Alghero - En väldig kalkstensudde nära Alghero med dramatiska havsklippor som når över 300 meters höjd och med grottan Neptune's Grotto.
Capo Carbonara Crabonaxa/Villasimius - Ett skyddat havsområde och en udde vid Sardiniens sydöstra spets. Området är känt för sina granitklippor, klara vatten och saltdammen Stagnone di Notteri.
Dunes of Piscinas Beach Arbus - Ett vidsträckt strandområde på Sardiniens Costa Verde, känt för sina gyllene sanddyner som når höjder på upp till 60 meter. Området ingår i ett tidigare gruvdistrikt.
Gola di Gorropu Orgòsolo/Orgosolo - En djup ravin i bergsmassivet Supramonte, urholkad av Rio Flumineddu. Kanjonväggarna når upp till 500 meters höjd, vilket gör den till en av Europas djupaste.
Grotte di Cala Luna and Cala Fuili Beach Baunei - En rad havsgrottor och intilliggande stränder vid Oroseibukten. Bue Marino-grottorna är kända för neolitiska hällristningar och kan nås med båt.
Grotte di Nettuno Alghero - Ett stort system av havsgrottor vid foten av Capo Caccias klippor, upptäckt på 1700-talet och tillgängligt via en trappa med 654 steg eller med båt.
La Maddalena Archipelago National Park La Maddalena - En nationalpark som inrättades 1994 och omfattar en ögrupp mellan Sardinien och Korsika. Den skyddar över 180 kilometer kust och marina livsmiljöer.
Liscia Ruja Olbia - En av de längsta stränderna på Costa Smeralda, över 500 meter lång. Den är känd för sin finkorniga, rödskimrande sand och sitt grunda turkosa vatten.
Porto Giunco Beach Crabonaxa/Villasimius - En berömd strand nära Villasimius, känd för sin fina vita sand. Den skiljer havet från Notteri-dammen, där det finns ett bestånd av rosa flamingor.
Porto Istana Beach Olbia - Fyra vikar med fin vit sand och grunt vatten, med fri utsikt över det imponerande Tavolara Island.
Spiaggia del Principe Alzachèna/Arzachena - En halvmåneformad strand på Costa Smeralda, uppkallad efter prins Aga Khan IV och kännetecknad av fin vit sand och klart turkost vatten.
Spiaggia di Cala Coticcio La Maddalena - En avskild strand i nationalparken La Maddalena Archipelago, känd för sin fina vita sand och sitt turkosa vatten. Den nås via en 40 minuter lång vandring.
Spiaggia di Costa Rei Costa Rei - En 8 kilometer lång vit sandstrand på Sardiniens sydöstra kust. Den är känd för sitt klara, grunda vatten, vilket gör den populär bland barnfamiljer.
Spiaggia La Cinta Santu Diadòru/San Teodoro - En 5 kilometer lång, bågformad vit sandstrand som skiljer Tyrrenska havet från lagunen Stagno di San Teodoro och är känd för sitt grunda, klara vatten.
Spiaggia Mari Ermi Cabras - En särpräglad strand på halvön Sinis, känd för sin sand av små, släta kvartskorn som liknar ris och bildar en karakteristisk vit strandlinje.
Su Giudeu Beach Domus De Maria - En lång sandstrand i Chia, känd för sina vita sanddyner och sitt grunda, klara vatten. Två små klippöar ligger bara 150 meter från stranden.
Tuerredda Beach Teulada - En V-formad strand på Sardiniens sydkust, känd för sin fina vita sand och sitt lugna vatten. En holme med samma namn ligger 150 meter från kusten.
Bear's Rock Lu Palau/Palau - En stor naturlig granitformation som formats av vinderosion och liknar en björn. Formationen ligger på en höjd, 122 meter över havet.
Bombarde Beach Alghero - En populär vit sandstrand nära Alghero, känd för sitt klara vatten och den omgivande tallskogen. Den ingår i den regionala naturparken Porto Conte.
Cala Bonifazzinca La Maddalena - En avskild strand på obebodda Spargi Island, som ingår i nationalparken La Maddalena Archipelago. Den nås endast med båt och är känd för sitt klara vatten och sina granitklippor.
Cala Cumpultittu Bosa Marina - En avskild vik på Sardiniens kust nära Bosa, som nås via en 15 minuter lång vandring. Känd för sitt klara vatten och sin orörda naturmiljö.
Cala Francese La Maddalena - En liten vik på La Maddalena, känd för sitt klara turkosa vatten och de omgivande granitbrotten, som har varit i drift sedan 1800-talet.
Cala Fuili Cala Gonone - En klapperstensstrand vid slutet av ravinen Codula Fuili, som nås via 100 stentrappsteg. Det är en populär plats för bad och klättring.
Cala Napoletana La Maddalena - En avskild vit sandstrand på Caprera Island som nås via en 30 minuter lång vandringsled. Den ligger i nationalparken La Maddalena Archipelago och är känd för sitt klara turkosa vatten.
Cala Pira Beach Castiadas - En sandstrand känd för sin fina vita sand, sitt grunda turkosa vatten och ett spanskt vakttorn från 1600-talet med utsikt över viken.
Cala Sarraina Costa Paradiso - En naturskön strand på Sardiniens nordkust, kännetecknad av grovkornig rödaktig sand och rosa granitklippor. Den ligger i regionen Costa Paradiso.
Cala Serena La Maddalena - En avskild vik på Caprera Island, en del av nationalparken La Maddalena Archipelago, som nås via en kort promenadstig från huvudvägen.
Cala Sinzias Castiadas - En lång sandstrand på Sardiniens sydöstra kust, känd för sitt klara och grunda vatten. Stranden är över 2 kilometer lång.
Cala Soraya Lu Palau/Palau - En avskild strand på den obebodda Spargi Island, som ingår i nationalparken La Maddalena Archipelago och endast kan nås med båt.
Cala Velica La Maddalena - En avskild vik på Caprera Island i nationalparken La Maddalena Archipelago, som främst nås med båt eller via en krävande vandringsled längs kusten.
Campulongu Beach Crabonaxa/Villasimius - En strand på Sardiniens sydöstra kust, känd för sin fina vita sand, sitt grunda turkosa vatten och den angränsande tallskogen inom det marina naturreservatet Capo Carbonara.
Cane Malu Bosa Marina - En naturlig badbassäng som havserosionen har format i vit tuffsten vid kusten nära Bosa. Platsen nås via en kort promenad längs kusten.
Grotta del Bue Marino Durgali/Dorgali - Ett kustnära grottsystem i Oroseibukten, som nås med båt från Cala Gonone. Här finns stalaktiter, stalagmiter och hällristningar från yngre stenåldern.
Grotta del Fico Baunei - En karstgrotta vid Oroseibukten, tillgänglig med båt och känd för sina stalaktiter och stalagmiter samt som en tidigare livsmiljö för munksälen.
Grotte Is Zuddas Santadi - Ett karstgrottesystem på Sardinien, känt för sina sällsynta aragonitkristaller, särskilt de skira ”grottblommorna”. Den guidade turistleden är 500 meter lång.
Is Arenas Bianca Beach Arresi/Sant'Anna Arresi - En strand på södra Sardinien, känd för sina vidsträckta vita sanddyner, sitt klara turkosa vatten och sin fond av aleppotallar.
Isuledda Beach Santu Diadòru/San Teodoro - En vit sandstrand nära San Teodoro, känd för sitt grunda, turkosa vatten och utsikten över Tavolara Island. Den är en populär plats för vindsurfing.
La Celvia Beach Capriccioli - En strand på Costa Smeralda, känd för sin grovkorniga sand och sina granitformationer som reser sig ur vattnet. Den ligger nära Pevero Golf Club.
La Marinedda Beach Isola Rossa - En bred sandstrand på Sardiniens nordkust, omgiven av särpräglade röda granitklippor och känd som ett populärt resmål för vindsurfingtävlingar.
Lu Impostu Beach Santu Diadòru/San Teodoro - En sardisk strand känd för sin fina vita sand och sitt grunda, turkosa vatten, avskild från en lagun av en smal remsa med sanddyner och enbuskar.
Marinella Beach Olbia - En bred, halvmåneformad strand vid Marinellabukten med fin vit sand och grunt, klart vatten, nära semesterorten Porto Rotondo.
Monte Limbara Tèmpiu/Tempio Pausania - Ett bergsmassiv av granit på norra Sardinien, som når 1 362 meters höjd vid Punta Sa Berritta. Området är populärt för vandring och klättring.
Monte Urpinu Park Cagliari - En 350 000 kvadratmeter stor offentlig park på en låg höjd i Cagliari. Den är känd för sina tallalléer och bofasta påfåglar.
Monti D'A Rena Beach La Maddalena - En välkänd strand på La Maddalena Island, kännetecknad av en stor sanddyn och klart vatten, belägen i nationalparken La Maddalena Archipelago.
Orto Botanico di Cagliari Cagliari - En botanisk trädgård som drivs av universitetet i Cagliari och anlades 1866, med över 2 000 växtarter, romerska cisterner och växthus.
Parco Naturale Molentargius Saline Cagliari - En regional park och ett våtmarksområde nära Cagliari, bestående av söt- och saltvattenbassänger och känt för sin stora population av rosa flamingor.
Piscina naturale di Calarossa La Trinitai e Vignola/Trinità d'Agultu e Vignola - En naturlig badbassäng på Costa Paradiso på Sardinien, formad av karakteristiska rödaktiga granitklippor. Det klara turkosa vattnet gör platsen populär för bad och snorkling.
Pittulongu Beach Olbia - En lång strand med fin vit sand nära Olbia, känd för sitt grunda, klara vatten. Den är indelad i flera avsnitt, däribland La Playa och Lo Squalo.
Platamona Beach Sassari - En 15 kilometer lång sandstrand vid Gulf of Asinara, kantad av tall- och eukalyptusskog. Den är en av Sardiniens längsta stränder.
Poetto Beach Cagliari - Cagliaris främsta strand, som sträcker sig cirka 8 kilometer från Sella del Diavolo till Quartu Sant'Elena-kusten. Den är känd för sin fina sand.
Porto Pollo Lu Palau/Palau - En vik med två sandstränder på norra Sardinien, åtskilda av ett smalt näs. Den har sedan 1980-talet varit en välkänd plats för vindsurfing och kitesurfing.
Rena Bianca Beach Lungòni/Santa Teresa Gallura - En populär strand nära Santa Teresa Galluras centrum, känd för sin fina vita sand och sitt grunda, klara vatten. Den är cirka 700 meter lång.
Rena di Ponente Capo Testa - En strand på Capo Testa-näset, kännetecknad av fin vit sand och grunt, turkost vatten. Den hänger samman med Rena di Levante Beach.
Rocce Rosse Tortolì - Karakteristiska röda klippformationer av porfyr som reser sig ur havet intill hamnen i Arbatax och skapar ett särpräglat kustlandskap.
Roccia dell'Elefante Castheddu/Castelsardo - En stor klippformation av trakyt som erosionen har format till en elefant. Den innehåller två Domus de Janas, neolitiska kammargravar från tiden före 3000 f.Kr.
Scoglio di Peppino Costa Rei - En stor, valformad granitklippa mellan stränderna i Costa Rei och Santa Giusta, som nås genom att vada i grunt vatten.
Simius Beach Crabonaxa/Villasimius - En framträdande strand i Villasimius, känd för sin fina vita sand och sitt klara, grunda vatten. Den ingår i det marina naturreservatet Capo Carbonara, som inrättades 1998.
Sottotorre Beach Câdesédda/Calasetta - En stadsstrand i Calasetta, direkt nedanför ett savojiskt torn från 1600-talet, känd för sin fina vita sand och sitt grunda, klara turkosa vatten.
Spiaggia Berchida Thiniscole/Siniscola - En lång och bred strand på Sardiniens östkust, känd för sin fina vita sand och sitt klara, grunda vatten. Bakom stranden ligger sanddyner bevuxna med enar.
Spiaggia Cala Lunga Santu Antiogu/Sant'Antioco - En liten, skyddad vik på La Maddalena, kännetecknad av fin vit sand, klart turkost vatten och omgivande granitklippor.
Spiaggia Capo Coda Cavallo Santu Diadòru/San Teodoro - En vit sandstrand i det marina naturreservatet Tavolara Punta Coda Cavallo, känd för sitt grunda vatten och utsikten över öarna Tavolara och Molara.
Spiaggia del Cavaliere La Maddalena - En sandstrand på Isola di San Macario. Den är känd för sitt klara, grunda vatten och ett spanskt vakttorn från 1500-talet.
Spiaggia del Lazzaretto Alghero - En rad små sandvikar på Riviera del Corallo, kännetecknade av fin vit sand och klart vatten, med ett vakttorn från 1500-talet ovanför.
Spiaggia del Pevero Golfo Pevero - En halvmåneformad strand på Costa Smeralda, uppdelad i Grande Pevero och Piccolo Pevero, känd för sin fina vita sand och sitt grunda turkosa vatten.
Spiaggia del Relitto La Maddalena - En strand på ön Caprera, känd för de delvis nedsänkta resterna av motorfartyget Trebbo, som gick på grund 1922. Vraket ligger på grunt vatten.
Spiaggia Delle Bombarde Alghero - En välkänd strand på Korallrivieran nära Alghero, kännetecknad av fin vit sand, klart vatten och omgivande tallskog. Stranden är cirka 500 meter lång.
Spiaggia Delle Vacche Santu Diadòru/San Teodoro - En avskild vik på halvön Capo Coda Cavallo, känd för sina granitklippor. Från parkeringsplatsen nås den till fots på 15 minuter.
Spiaggia di Bassa Trinita La Maddalena - En strand på La Maddalena, känd för sin fina vita sand, sitt klara grunda vatten och de omgivande granitklipporna som formats av vinden.
Spiaggia di Bosa Marina Bosa Marina - En bred sandstrand på Sardiniens västkust, kännetecknad av sin fina, mörka sand och det historiska aragonska tornet med utsikt över viken.
Spiaggia di Cala Brigantina La Maddalena - En avskild strand på Caprera Island, som nås via en 20 minuter lång vandringsled. Den är känd för sitt klara vatten och ligger i lä för de flesta vindar.
Spiaggia di Cala Canniccio La Maddalena - En avskild strand på Spargi Island i nationalparken La Maddalena Archipelago. Den är känd för sin fina vita sand, sitt klara vatten och sina granitformationer.
Spiaggia di Cala d'Arena Posthudorra/Porto Torres - En skyddad strand i nationalparken Asinara, känd för sin exceptionellt vita sand. Allmänhetens tillträde har varit strängt förbjudet sedan 1998.
Spiaggia di Cala Domestica Iglesias - En strand i en vik på Costa Verde, kännetecknad av kalkstensklippor, fin sand och lämningar efter gruvanläggningar från början av 1900-talet.
Spiaggia di Cala Girgolu Santu Diadòru/San Teodoro - En sardisk vik känd för sin fina vita sand, sitt grunda turkosa vatten och sina granitformationer, däribland den berömda, numera skadade, Turtle Rock.
Spiaggia di Cala Spalmatore La Maddalena - En strand på La Maddalena Island, kännetecknad av fin vit sand, klart och grunt vatten samt omgivande rosa granitklippor längs Costa Smeralda.
Spiaggia di Capriccioli Est Capriccioli - En populär strand på Costa Smeralda, kännetecknad av fin vit sand, granitklippor och grunt, klart turkost vatten.
Spiaggia di Cea Tortolì - En lång sandstrand på Sardiniens östkust, känd för sin fina vita sand och två röda porfyrraukar som kallas 'Is Scoglius Arrubius'.
Spiaggia di Is Arutas Cabras - En särpräglad strand på halvön Sinis, bestående av små riskornsliknande kvartskristaller. Stranden ingår i det marina naturreservatet vid halvön Sinis.
Spiaggia di Li Cossi Costa Paradiso - En avskild strand på Costa Paradiso på Sardinien, belägen i en vik omgiven av rosa trachytklippor. Den nås via en tio minuters promenad längs en kuststig.
Spiaggia di Lido di Orri Tortolì - En lång strand med fin vit sand på Sardiniens östkust, känd för sitt grunda, klara turkosa vatten och sina många tillfartsvägar.
Spiaggia di Mari Pintau Quartu Sant'Aleni/Quartu Sant'Elena - En klapperstensstrand på Sardiniens sydkust, vars namn betyder ”målat hav”. Den är känd för sitt intensivt turkosa vatten och sina släta stenar.
Spiaggia di Maria Pia Alghero - En lång strand nära Alghero med fin vit sand, grunt turkost vatten och en bakomliggande skog av strandtallar och enbuskar.
Spiaggia di Masua Iglesias - En sardisk strand med grovkornig sand och direkt utsikt över den ikoniska kalkstensklippan Pan di Zucchero, en 133 meter hög klippformation i havet.
Spiaggia di Plage 'e Mesu Gonnesa - En lång sandstrand på Sardiniens sydvästkust, känd för sin fina sand och utsikten över havsklippan Pan di Zucchero. Den är en del av Sulcis Iglesiente-kusten.
Spiaggia di Porto Ferro Sassari - En över 2 kilometer lång och bred sandstrand, karakteriserad av rödaktig sand och flankerad av två spanska kusttorn från 1600-talet.
Spiaggia di Porto Ottiolu Ottiolu - En vit sandstrand intill småbåtshamnen i Porto Ottiolu, känd för sitt grunda, klara vatten och utsikten över den lilla Isola Ottiolu.
Spiaggia di Punta Molentis Crabonaxa/Villasimius - En särpräglad strand på Sardiniens sydöstra kust, känd för sin fina vita sand och sitt klara turkosa vatten. Stranden ingår i det marina naturskyddsområdet Capo Carbonara.
Spiaggia di Punta Tegge La Maddalena - En strand på La Maddalena, präglad av släta granitformationer och små sandvikar. Den är känd för sitt klara vatten och utsikten över Spargi.
Spiaggia di Santa Maria La Maddalena - En välkänd strand på Isola Santa Maria i nationalparken La Maddalena Archipelago. Den kännetecknas av fin vit sand och grunt, turkost vatten.
Spiaggia di Talmone Lu Palau/Palau - En avskild vik nära Palau på Sardinien, präglad av stora granitformationer och klart vatten. Den nås via en kort vandring från Talmone Battery.
Spiaggia Grande Câdesédda/Calasetta - En bred sandstrand på Sant'Antioco, känd för sin fina vita sand och sitt klara, grunda vatten nära staden Calasetta.
Spiaggia I due Mari La Maddalena - Ett smalt näs av vit sand som skiljer Medelhavet från Notteri-dammen, en livsmiljö för rosa flamingor inom det marina skyddsområdet Capo Carbonara.
Spiaggia La Caletta U Pàize/Carloforte - En lång sandstrand på Sardiniens östkust, känd för sitt grunda, klara vatten och närheten till orten och småbåtshamnen La Caletta.
Spiaggia La Marmorata La Marmorata - En stor strand med fin vit sand nära Santa Teresa Gallura, kännetecknad av sitt grunda turkosa vatten och en liten ö som går att simma till.
Spiaggia Mannena Tanca Manna - En stor sandstrand på Costa Smeralda, känd för sin fina vita sand och sitt grunda turkosa vatten, vilket gör den lämplig för familjer.
Spiaggia Rena Bianca Olbia - Santa Teresa Galluras främsta stadsstrand, känd för sin fina vita sand och sitt grunda, klara vatten. Den är omkring 700 meter lång.
Spiaggia Rosa La Maddalena - En skyddad strand på Budelli, känd för sin rosa sand som färgas av mikroskopiska fragment av koraller och snäckskal. Tillträde till stranden är förbjudet.
Spiaggia Spalmatore di Terra Olbia - En välutrustad sandstrand på ön La Maddalena, känd för sitt grunda, klara vatten och de omgivande rosa granitklipporna i nationalparken Maddalena Archipelago.
Spiaggia Zia Culumba Capo Testa - En liten vik nära Capo Testa, kännetecknad av stora granitformationer och klart turkost vatten. Den är uppkallad efter en lokal historisk person.
Valle della Luna Capo Testa - En dal nära Capo Testa som kännetecknas av säregna granitformationer eroderade av vinden. Området har varit bebott av ett hippiekollektiv sedan 1960-talet.
Cala dell’Argentiera Sassari - En strand i en före detta silvergruveby vid Sardiniens kust. Den kännetecknas av mörk sand och de omgivande ruinerna av gruvkomplexet Argentiera.
Cala Sabina Figari/Golfo Aranci - En vit sandstrand nära Golfo Aranci, utmärkt av sina enar och möjlig att nå via en kort promenad från järnvägen.
Cala Sapone Santu Antiogu/Sant'Antioco - En skyddad vik på Sant'Antioco Island, kännetecknad av en blandning av sand och släta klippor samt grunt, klart vatten som passar familjer.
Calamosca Beach Cagliari - En liten klapperstensstrand i en vik nära Cagliari, flankerad av Calamosca Tower från 1600-talet och fyren Colle di Sant'Elia.
Capocchia du Purpu beach La Maddalena - En liten, avskild strand på Sant'Antioco, karakteriserad av sin klippiga kust och sitt klara vatten. Namnet syftar på en närliggande klippformation.
Cascata Sa Stiddiosa Seulu/Seulo - Ett unikt vattenfall i floden Flumendosa där vattnet droppar nedför en bred, mossklädd kalkstensvägg. Namnet betyder "den droppande" på sardiska.
Coaquaddus Beach Santu Antiogu/Sant'Antioco - En sandstrand på Sant'Antioco, kännetecknad av grunt, klart vatten och fin vit sand och populär bland barnfamiljer.
Giardini Pubblici Sassari - Sassaris främsta stadspark, anlagd på 1800-talet. Här finns promenadstråk, fontäner och många statyer, däribland en av Giuseppe Manno.
Grotta Azzurra Iglesias - En havsgrotta vid Masuas kust, tillgänglig med båt. Grottan är känd för det intensiva blå ljus som uppstår när solljuset bryts genom vattnet.
Grotta Is Janas Seui - Ett karstgrottesystem som sträcker sig omkring 240 meter. Grottan är uppkallad efter "Janas", mytiska älvor i sardinsk folktro, och innehåller stalaktiter.
Kal'e Moru Beach Quartu Sant'Aleni/Quartu Sant'Elena - En lång sandstrand i viken Geremeas på Sardiniens sydkust, känd för sitt klara turkosa vatten och sin fina vita sand.
La Sorgente Costa Paradiso - En liten klippvik vid Costa Paradiso, känd för sitt klara turkosa vatten och sina naturliga klippbassänger. Platsen nås efter en kort promenad.
Lido di Alghero Beach Alghero - Algheros främsta stadsstrand, som kännetecknas av fin vit sand och grunt, lugnt vatten och sträcker sig flera kilometer.
Monte Claro Park Cagliari - En 25 hektar stor offentlig park i Cagliari, belägen på en kulle där det tidigare låg ett psykiatriskt sjukhus. Här finns ett bibliotek och idrottsanläggningar.
Monte Ortobene Nuoro - Ett 955 meter högt granitberg med utsikt över staden Nuoro. Här finns en stor park, vandringsleder och en bronsstaty av Frälsaren på toppen.
Mugoni Beach Alghero - En lång sandstrand i Porto Conte-viken, skyddad från vinden och kännetecknad av lugnt, grunt vatten och omgivande tallskog.
Parco di Monserrato Sassari - En historisk park från 1800-talet med nyklassicistiska inslag som ett tempel och fontäner. Parken ritades av arkitekten och ingenjören Enrico Marchesi.
Parco Fausto Noce Olbia - Olbias största stadspark omfattar 18 hektar och har idrottsanläggningar, en amfiteater och en varierad samling medelhavsväxter.
Roccia Il Fungo Alzachèna/Arzachena - En stor naturlig granitformation i staden Arzachena, som vinden har eroderat till formen av en svamp och som är klassad som naturminne.
Scogliera della Punta delle Oche U Pàize/Carloforte - En dramatisk vulkanisk klippa på San Pietro Islands nordvästra kust, känd för sina särpräglade geologiska formationer och sin utsikt över kusten.
Spiaggia dell'Isola dei Gabbiani Lu Palau/Palau - En strand på en halvö som är förbunden med fastlandet genom ett sandnäs, känd för sina kraftiga vindar som gör den till ett populärt resmål för vindsurfing och kitesurfing.
Spiaggia della Conca U Pàize/Carloforte - En liten vik på San Pietro Islands västkust, som nås via en brant stig. Stranden kännetecknas av en klippig strandlinje och klart turkost vatten.
Spiaggia di Ezzi Mannu Isthintini/Stintino - En lång strand på Sardiniens nordvästra kust, kännetecknad av fin vit kvartssand blandad med snäckskal samt klart, grunt och turkost vatten.
Spiaggia di Funtanazza Arbus - En sandstrand på Costa Verde, känd för den stora övergivna byggnaden Colonia Marina Francesco Sartori från 1950-talet som dominerar landskapet.
Spiaggia di Nora Pula - En sandstrand intill den arkeologiska parken Nora, med lugnt vatten och utsikt över ett spanskt vakttorn från 1500-talet.
Spiaggia La Salina Câdesédda/Calasetta - En vit sandstrand på ön Sant'Antioco på Sardinien. Den har fått sitt namn efter de närliggande salinerna och kännetecknas av sitt grunda, klara vatten.
Spiaggia Porto Cauli Iglesias - En liten klapperstensstrand på Sardiniens sydvästkust, nära den tidigare gruvbyn Masua och med utsikt över havsklippan Pan di Zucchero.
Su Stampu de su Turrunu Seulu/Seulo - Ett unikt karstfenomen på Sardinien med ett vattenfall som rinner ner i ett slukhål och kommer fram ur en liten grotta. Platsen är klassad som naturminne.
Fonti di Rinaggiu Tèmpiu/Tempio Pausania - Naturliga mineralvattenkällor i en park i Tempio Pausania, kända sedan romartiden. Vattnet har låg mineralhalt och anses ha urindrivande egenskaper.
Shopping21 platser
Mercato di San Benedetto Cagliari - En av Europas största saluhallar, öppnad 1957. Den har två våningsplan, med en välkänd fiskmarknad på bottenvåningen och frukt och grönsaker på övervåningen.
Central Market Alghero - Algheros saluhall, känd som Mercato Civico, som är specialiserad på färska skaldjur och färsk fisk från lokala fiskare samt frukt och grönt, ostar och sardiska produkter.
Centro Commerciale I Fenicotteri Cagliari - Ett stort köpcentrum nära Molentargius-Saline Regional Park. Det har över 100 butiker, en stormarknad och ett mattorg.
Centro Commerciale Olbia Mare Olbia - Ett köpcentrum i Olbia med över 50 butiker, en stor Iperstanda-stormarknad och flera matställen, öppnat i början av 2000-talet.
Centro Commerciale Porta Nuova Aristanis/Oristano - Ett modernt köpcentrum i Oristano på Sardinien med över 40 butiker, en stormarknad och flera matställen.
Centro Commerciale Terranova Olbia - Ett stort köpcentrum i Olbias industriområde på Sardinien. Här finns den stora Iperstanda-stormarknaden samt över 40 enskilda butiker och serviceställen.
Corso Umberto I Olbia - Den främsta shopping- och promenadgatan i Olbias historiska centrum. Den granitbelagda gatan kantas av butiker och kaféer och löper från Piazza Regina Margherita till strandpromenaden.
Galleria le Torri Nuoro - Ett köpcentrum i två plan i staden Nuoro på Sardinien. Här finns flera olika butiker, en stormarknad och matställen.
La Corte del Sole - Sardinia Outlet Sestu - Ett stort shoppingkomplex nära Cagliari som består av köpcentret La Corte del Sole och Sardinia Outlet Village, med över 100 butiker.
Le Vele & Millennium Quartùcciu/Quartucciu - Ett stort köpcentrum i Quartucciu, nära Cagliari. Det rymmer över 80 butiker, en stormarknad och flera matställen och betjänar storstadsområdet.
Mercato Civico di Santa Chiara Cagliari - Cagliaris äldsta kommunala marknad, belägen i en historisk täckt arkad nära Piazza Yenne. Här säljs lokala råvaror, ostar, kött och fisk och skaldjur.
Mercato Civico di Sassari Sassari - Den största saluhallen i Sassari, inrymd i en byggnad i rationalistisk stil från 1930-talet och med ett varierat utbud av lokala sardiska produkter.
Mercato comunale di Via Quirra Cagliari - En kommunal matmarknad i Cagliaris distrikt Is Mirrionis. Den har över 40 stånd som säljer färska lokala råvaror, kött, ost och fisk och skaldjur.
Mercato Porto Romano Olbia - En saluhall med ett varierat utbud av lokala sardiska produkter, däribland färska skaldjur, kött och ostar som Pecorino Sardo.
Porte di Sassari Shopping Center Sassari - Ett stort köpcentrum i utkanten av Sassari med över 50 butiker, en stormarknad och ett särskilt mattorg.
Rinascente Cagliari Cagliari - Ett exklusivt varuhus på Via Roma med flera våningar för mode, skönhetsprodukter och heminredning. På taket finns en saluhall och en bar.
Centro Commerciale Cagliari Marconi Cagliari - Ett köpcentrum i Cagliari med stormarknaden Iperpan som huvudbutik samt ett varierat utbud av butiker, tjänster och matställen för lokala kunder.
Centro Commerciale I Mulini Ceraxus/Selargius - Ett modernt köpcentrum i Cagliaris distrikt Su Planu, med över 60 butiker, en stormarknad och flera matställen.
Commer+ Alghero - Ett köpcentrum i Alghero med ett varierat utbud av butiker, en stormarknad och matställen för lokalbefolkning och turister.
La Plaia Centro Commerciale Cagliari - Ett köpcentrum nära hamnen i Cagliari, med över 40 butiker, en stormarknad och flera matställen.
Shopping Centre Luna e Sole Sassari - Ett köpcentrum i Sassari med en stor stormarknad, flera butiker och matserveringar, som har betjänat lokalsamhället sedan 2003.
Historia & kulturarv74 platser
Su Nuraxi di Barumini Barùmini/Barumini - Ett världsarv från den nuragiska civilisationen, daterat till 1600-talet f.Kr. Anläggningen domineras av ett centralt torn uppfört omkring 1500 f.Kr.
Archaeological Area of Tharros Cabras - Ett omfattande arkeologiskt område på halvön Sinis, med lämningar från fenicisk, punisk och romersk tid, däribland Demetertemplet och en tofet.
Centro Storico di Alghero Alghero - Algheros historiska centrum omges av havsmurar och präglas av katalansk gotisk arkitektur, däribland Cattedrale di Santa Maria.
Nora Pula - En antik punisk och romersk stad på en halvö nära Pula på Sardinien. Den arkeologiska platsen omfattar rester av en teater, termer och mosaiker från 300-talet.
Nuraghe Su Nuraxi Barùmini/Barumini - Ett världsarv från bronsåldern, omkring 1500 f.Kr. Anläggningen domineras av ett centralt torn och en omgivande by med hyddor.
Porto Flavia Iglesias - Denna hamn, ett ingenjörstekniskt mästerverk från 1924, är insprängd i en klippsida för lastning av mineraler. Den har två tunnlar ovanpå varandra och ett transportbandssystem.
Santa Cristina Archaeological Park Paulle/Paulilatino - En arkeologisk plats med en helig brunn (Pozzo sacro) från nuragisk tid omkring 1100 f.Kr. På platsen finns även en kristen by och en nurag.
Stella Maris Church Porto Cervo - En katolsk kyrka som färdigställdes 1968 och ritades av arkitekten Michele Busiri Vici. Den har ett koniskt klocktorn och en målning av El Greco från 1600-talet.
Altare prenuragico di Monte d'Accoddi Sassari - Ett unikt megalitiskt monument på norra Sardinien, daterat till omkring 4 000–3 650 f.Kr., med en stor upphöjd stenplattform som liknar en ziggurat.
Basilica di San Simplicio Olbia - En mindre basilika i romansk stil, uppförd i slutet av 1000-talet. Den är det viktigaste medeltida monumentet i regionen Gallura på Sardinien.
Basilica of Sant'Antioco di Bisarcio Otieri/Ozieri - En romansk kyrka som uppfördes på 1000-talet på platsen för en tidigare bysantinsk byggnad. Den avsides belägna basilikan är känd för sin tvåvåningsportik och svarta vulkaniska sten.
Basilica of the Holy Trinity of Saccargia Codronzanu/Codrongianos - En romansk kyrka färdigställd 1116, som utmärks av omväxlande ränder av svart basalt och vit kalksten i pisansk stil samt fresker från 1200-talet.
Bastion of Saint Remy Cagliari - En monumental befästning av kalksten i Cagliaris distrikt Castello, uppförd i slutet av 1800-talet. Här finns en storslagen trappa och terrassen Umberto I.
Batteria Arbuticci - Memoriale Giuseppe Garibaldi La Maddalena - En restaurerad militär fästning från 1800-talet på Caprera, numera ett museum tillägnat den italienske hjälten Giuseppe Garibaldis liv och minne.
Cagliari Cathedral Cagliari - En katedral i romansk-pisansk stil, ursprungligen uppförd på 1200-talet, med barockinredning och två historiska predikstolar av Guglielmo.
Capo San Marco Lighthouse Cabras - En fyr i drift, byggd 1924 på halvön Sinis. Det 25 meter höga tornet ligger nära den arkeologiska platsen Tharros.
Capo Testa Lighthouse Capo Testa - En verksam fyr som uppfördes 1845 på udden Capo Testa. Det 23 meter höga tornet vetter mot Bonifaciosundet och de omgivande granitformationerna.
Castello dei Doria Castheddu/Castelsardo - En medeltida fästning som grundades på 1100-talet av släkten Doria från Genua. I borgen finns museet Museum of Mediterranean Weaving.
Castello di San Michele Cagliari - En medeltida fästning på en av Cagliaris högsta kullar, med anor från 900-talet. Borgen används nu för konstutställningar och kulturevenemang.
Castle of Serravalle Bosa - En fästning från 1100-talet, uppförd av familjen Malaspina, med utsikt över staden Bosa och floden Temo. Anläggningen består av befästa murar, flera torn och ett palatskapell.
Catedral de San Nicolás Sassari - En romersk-katolsk katedral uppförd på 1100-talet. Huvudfasaden, som tillkom mellan 1650 och 1723, är ett framträdande exempel på sardisk barockarkitektur.
Centro Storico, Oristano Aristanis/Oristano - Oristanos historiska centrum, präglat av medeltida gator och sevärdheter som Tower of Mariano II och Cathedral of Santa Maria Assunta från 1130.
Chiesa di San Michele Arcangelo Cagliari - En barockkyrka i Cagliaris distrikt Stampace, färdigställd i mitten av 1700-talet. Den är känd för sin rikt utsmyckade sakristia i rokokostil och sina marmordekorationer.
Church of Saint Mary of Bethlem Sassari - En romersk-katolsk kyrka med anor från 1100-talet. Byggnaden uppvisar en blandning av romansk, gotisk och barock arkitektur från olika ombyggnader.
Corso Vittorio Emanuele II Sassari - Den främsta historiska genomfartsleden i Sassaris gamla stad följer sträckningen för en medeltida väg och kantas av byggnader från 1200-talet och framåt.
Dumos de Janas Garteddi/Galtellì - En förhistorisk kammargrav uthuggen i berget, typisk för Ozierikulturen på Sardinien, som senare under århundradenas lopp användes som fängelse och bostad.
Giants' grave of Coddu Vecchiu Alzachèna/Arzachena - En nuragisk gånggrift från bronsåldern (1800–1600 f.Kr.), med en stor central stenstod och en ceremoniell exedra av granithällar.
Monte Altura Fortress Lu Palau/Palau - En militär befästning från slutet av 1800-talet, uppförd mellan 1887 och 1889 helt i granit och med utsikt över La Maddalena-öarna.
Necropolis of Anghelu Ruju Alghero - Sardiniens största förhistoriska nekropol, från Ozierikulturen (3200–2800 f.Kr.), med 38 kammargravar uthuggna i berget.
Necropolis of Li Muri Alzachèna/Arzachena - En förhistorisk arkeologisk plats från 3000-talet f.Kr. som tillhör Arzachenakulturen. Den består av flera hällkistor placerade i en cirkel.
Necropolis of Tuvixeddu Cagliari - Den största ännu bevarade puniska nekropolen, använd från 500- till 200-talet f.Kr. Platsen rymmer hundratals gravar uthuggna i en kalkstenskulle.
Nuraghe Albucciu Alzachèna/Arzachena - Ett arkeologiskt komplex från den nuragiska bronsålderskulturen, med en nurag av blandtyp som har en korridor och en kupolformad kammare.
Nuraghe la Prisgiona Alzachèna/Arzachena - Ett betydande nuragiskt fornlämningsområde från 1300- till 800-talet f.Kr., bestående av ett centralt torn och en by med omkring 90 hyddor.
Nuraghe Losa Abbasanta - Ett välbevarat nuragiskt komplex från bronsåldern, daterat till 1400–1100-talen f.Kr. Det har ett centralt kärntorn och en treflikig bastion.
Nuraghe Mannu Archaeological Area Cala Gonone - Ett nuragiskt komplex från bronsåldern (1600 f.Kr.), med en nurag med ett enda torn och lämningar efter en by som byggdes om under romersk tid.
Nuragic Village of Palmavera Alghero - En arkeologisk plats från bronsåldern, daterad till 1400-talet f.Kr. Anläggningen omfattar ett centralt nuragiskt torn och resterna av omkring 50 runda hyddor.
Pula Pula - En historisk stad på södra Sardinien, känd för det centrala torget Piazza del Popolo och närheten till den arkeologiska platsen Nora, som grundades av fenicierna.
Quartiere Villanova Cagliari - Ett av Cagliaris fyra historiska distrikt på Sardinien. Det kännetecknas av smala gågator, färgglada hus och många hantverksverkstäder.
Roman Amphitheatre of Cagliari Cagliari - En romersk amfiteater från 100-talet, direkt uthuggen ur en klippig kulle. Den rymde upp till 10 000 åskådare vid gladiatorspel.
Royal Palace of Cagliari Cagliari - Sardiniens historiska maktcentrum sedan 1300-talet, som nu inrymmer prefekturen och har praktfullt utsmyckade rådssalar.
Sanctuary and Basilica of Bonaria Cagliari - Ett romersk-katolskt helgedomskomplex bestående av en gotisk-katalansk helgedom från 1300-talet och en större nyklassicistisk basilika från 1704.
Statua del Redentore Nuoro - En 7 meter hög bronsstaty av Kristus Frälsaren, skapad av skulptören Vincenzo Jerace och rest på Mount Ortobene 1901.
Tomb of the Giants of Su Monte 'e S'Abe Olbia - En gallerigrav från den nuragiska bronsåldern, daterad till 1600 f.Kr., med en stor central stenstod och en lång gravkammare.
Tomba dei Giganti di S'Ena e Thomes Capo Testa - En megalitisk gånggrift från den nuragiska civilisationen, uppförd under bronsåldern omkring 1800 f.Kr., med en stor central stenstod och en lång gravkammare.
Torre San Vittorio U Pàize/Carloforte - Ett vakttorn från 1700-talet som Guglielmo Marconi använde som astronomisk station för radioexperiment 1902. Här finns nu ett multimedialt museum om hans arbete.
Tower of San Pancrazio Cagliari - Ett medeltida torn i distriktet Castello i Cagliari, uppfört 1305 av arkitekten Giovanni Capula som en del av stadens befästningar.
Via Laveria Lamarmora Iglesias - Ruinerna av ett malmanrikningsverk från 1800-talet, byggt in i en klippsida. Anläggningen utgör en del av regionens omfattande gruvarv och har utsikt över havet.
Villaggio Ipogeo Santu Antiogu/Sant'Antioco - En arkeologisk plats i Sant'Antioco med puniska gravar från 400-talet f.Kr. Dessa underjordiska kammare, eller hypogeer, omvandlades senare till bostäder och var bebodda fram till 1970-talet.
Acquafredda Castle Siliqua - Ruinerna av en medeltida fästning som byggdes på 1200-talet åt greve Ugolino della Gherardesca. Borgen ligger på toppen av en vulkankägla med vidsträckt utsikt.
Basilica of the Madonna of Martyrs Onne/Fonni - En basilika och klosteranläggning från 1600-talet i Fonni, uppförd av franciskanermunkar och med en gammal krypta samt San Michele Arcangelos oratorium.
Batteria di Candeo La Maddalena - Ruinerna av ett kustbatteri på Caprera Island, en del av det omfattande befästningssystem i ögruppen La Maddalena som uppfördes i slutet av 1800-talet för att försvara flottbasen.
Castello di Pedres Olbia - Ruinerna av en medeltida fästning från 1200-talet, belägen på en granitkulle nära Olbia och med panoramautsikt över omgivningarna.
Castello Siviller Biddesorris/Villasor - En medeltida borg som uppfördes 1415 av Giovanni Siviller. Byggnaden kännetecknas av sin kvadratiska plan, krenelerade murar och fyra hörntorn.
Chiesa di San Pietro di Silki Sassari - En romersk-katolsk kyrka i Sassari, ursprungligen uppförd på 1000-talet. Den nuvarande byggnaden härrör till stor del från 1600-talet och har en barockfasad.
Chiesa Parrocchiale di S.Paolo Apostolo Olbia - En församlingskyrka i romansk stil, ursprungligen uppförd på 1100-talet. Dess mest utmärkande drag är kupolen, som tillkom på 1700-talet och är täckt med färgglada majolikaplattor.
Chiesa Parrocchiale di Santa Maria Maddalena La Maddalena - En kyrka i senbarockstil, byggd i slutet av 1700-talet. Den rymmer ett krucifix och ljusstakar som skänktes av amiral Horatio Nelson 1804.
Complesso Nuragico e Nuraghe di Noddule Nuoro - En arkeologisk plats med en komplex nurag från bronsåldern. Här finns även en helig källa och flera byhyddor från den nuragiska civilisationen.
Faro di Capo Comino Thiniscole/Siniscola - En aktiv fyr som byggdes 1903 på en klippig udde på Sardiniens östkust. Det murade tornet är 34 meter högt.
Forte Sabaudo Su Pisu Santu Antiogu/Sant'Antioco - En fästning som byggdes 1812 av huset Savojen för att skydda mot räder av barbareskpirater. Den ligger på den högsta punkten i staden Sant'Antioco.
Fortino di Sant'Ignazio Cagliari - En kustbefästning uppförd 1792 på den lilla ön Sant'Elia som skydd mot franska angrepp. Den är numera en ruin med utsikt över Gulf of Angels.
Grotta di San Michele Otieri/Ozieri - En betydande arkeologisk grottplats i Ozieri som gav namn åt den förhistoriska Ozierikulturen (3200–2800 f.Kr.). Grottan användes för begravningar och religiösa riter.
Longonsardo Tower Lungòni/Santa Teresa Gallura - Ett kustnära vakttorn som uppfördes på 1500-talet under kung Filip II av Spaniens styre. Det har utsikt över Bonifaciosundet mot Korsika.
Lu Brandali Archaeological Site Capo Testa - Ett nuragiskt komplex från bronsåldern med en nurag, en by med hyddor och en jättesgrav som upptäcktes på 1960-talet.
Nuraghe Maiori Tèmpiu/Tempio Pausania - Ett välbevarat nuragkomplex från bronsåldern, omkring 1200 f.Kr., med ett centralt torn, en bastion med två mindre torn och en inhägnad boplats.
Nuragic Temple of Malchittu Alzachèna/Arzachena - En megalitbyggnad från bronsåldern, ett megarontempel, daterad till 1500–1300-talen f.Kr. och en del av den nuragiska civilisationens arkeologiska landskap.
Ozieri Cathedral and Archaeological Museum Otieri/Ozieri - En nyklassicistisk katedral, återuppbyggd på 1800-talet, tillsammans med ett arkeologiskt museum inrymt i ett tidigare klarisskloster från 1500-talet.
Palazzo Giordano Sassari - Ett nygotiskt palats som byggdes mellan 1878 och 1904 åt bankiren Giuseppe Giordano och nu inrymmer huvudkontoret för en stor italiensk bank.
Pozzo Sacro Sa Testa Olbia - En helig brunn från nuragisk tid, daterad till yngre bronsåldern (1300–900 f.Kr.). Anläggningen omfattar en vestibul och en trappa med 17 steg.
Tomba dei Giganti di Li Lolghi Alzachèna/Arzachena - En megalitisk gallerigrav från bronsåldern och den nuragiska civilisationen, med en stor central stele och en lång gravkammare. Den uppfördes omkring 1800–1600 f.Kr.
Torre Di Sant'Antonio Abate Orosei - Ett kustnära vakttorn uppfört på 1500-talet som en del av försvarssystemet mot saracenska räder, beläget nära Geremeas Beach.
Tower of San Gemiliano Tortolì - Ett spanskt kustbevakningstorn från 1500-talet på en udde, uppfört som försvar mot barbareskpiraters räder och med utsikt över San Gemiliano beach.
Castello di Baratuli Muristenis/Monastir - Ruinerna av ett medeltida slott från 1000-talet, beläget på en höjd med utsikt över Campidanoslätten nära Monastir.
Church of Saint Gemilianus Sestu - En kyrka i romansk stil i Sestu på Sardinien, med anor från 1100-talet. Byggnaden är känd för sin enkla fasad och sitt enskeppiga kyrkorum.
Church of Santa Maria di Sibiola Serdiana - En romansk kyrka som byggdes av munkar från Vittoriniorden på 1100-talet. Byggnaden är känd för sin enkla kalkstensfasad och sitt avskilda läge på landsbygden.
Stadsplatser19 platser
Cala Gonone Cala Gonone - En badort på Sardiniens östkust vid Oroseibukten. Orten är en utgångspunkt för besök i grottorna Bue Marino och på närliggande stränder.
Porto Rotondo Olbia - En exklusiv turisthamn och by på norra Sardinien, anlagd 1964 av venetianska entreprenörer och känd för sin marina och sina lyxbutiker.
Baunei Baunei - En bergsby på Sardinien, känd för sitt vidsträckta område som omfattar högplatån Supramonte och berömda stränder som Cala Goloritzé.
Carloforte U Pàize/Carloforte - Huvudorten på Isola di San Pietro, grundad 1738 av nybyggare från Ligurien. Den är känd för sin särpräglade tabarchinodialekt och sina traditioner inom tonfiskfiske.
Fontana di Rosello Sassari - En monumental fontän som färdigställdes 1606 och symboliserar tidens gång med tolv vattenutkastare och statyer som föreställer de fyra årstiderna. Den är ett landmärke i Sassari.
Isola Rossa Isola Rossa - En fiskeby och turistort uppkallad efter sina röda porfyrklippor. Här finns ett spanskt vakttorn från 1500-talet och flera sandstränder.
Palau Lu Palau/Palau - En kustnära turistort på norra Sardinien, grundad 1875 och med den viktigaste färjehamnen för resor till La Maddalena-ögruppen.
Piazza Regina Margherita Olbia - Ett centralt torg i Olbias historiska stadskärna som förbinder hamnområdet med huvudgatan Corso Umberto I. Torget omges av kaféer, butiker och historiska byggnader.
Piazza Sebastiano Satta Nuoro - Ett torg som omgestaltades 1967 av skulptören Costantino Nivola och har granitblock som representerar den sardiske poeten Sebastiano Satta.
Porto Cervo Porto Cervo - En badort som utvecklades på 1960-talet av prins Karim Aga Khan. Den är Costa Smeraldas främsta ort och känd för sin exklusiva småbåtshamn.
The Marina Cagliari - Ett historiskt distrikt i Cagliari intill hamnen, präglat av smala gator och många trattorior. Det grundades av pisanerna på 1200-talet.
Nuova Fontana Piazza Italia Santu Antiogu/Sant'Antioco - En modern fontän byggd ovanpå en antik romersk fontän på Piazza Italia. Delar av den ursprungliga romerska konstruktionen syns genom glaspaneler infällda i markbeläggningen.
Piazza Castello Sassari - Ett centralt torg i Sassari, uppkallat efter det rivna aragonska slottet vars grundmurar nu ingår i en arkeologisk plats under torget.
Piazza del Carmine Cagliari - Ett stort torg i distriktet Stampace som omgestaltades på 1800-talet. I mitten står en staty av den obefläckade avlelsen från 1881.
Piazza Faber Tèmpiu/Tempio Pausania - Ett torg i Tempio Pausania tillägnat singer-songwritern Fabrizio De André. Platsen omgestaltades 2005 av arkitekten Renzo Piano.
Piazza Risorgimento Alzachèna/Arzachena - Arzachenas centrala torg, präglat av färgglada byggnader och kyrkan Santa Maria della Neve. Det fungerar som en samlingspunkt för det lokala livet.
Piazza Tola Sassari - Ett historiskt torg i centrala Sassari, uppkallat efter juristen Pasquale Tola. Vid torget ligger Palazzo d'Usini och en staty från 1904 tillägnad Tola.
Via al Rosello Sassari - En historisk gata i Sassari som leder till Fontana di Rosello, en monumental fontän färdigställd 1606 som speglar stadens pisanska och genuesiska historia.
Seulo Seulu/Seulo - En bergsby i regionen Barbagia på Sardinien, känd för att fram till 2016 ha innehaft världsrekordet för den högsta koncentrationen av manliga hundraåringar.
Utsiktsplatser8 platser
Punta Salinas Ogliastra - En utsiktsplats som nås via en vandringsled och erbjuder utsikt ovanifrån över den välkända Cala Goloritzè och dess 143 meter höga kalkstenspelare.
Belvedere di Capo Sandalo U Pàize/Carloforte - En naturskön utsiktsplats på San Pietro Islands västligaste punkt, med en fyr som byggdes 1864. Härifrån erbjuds vidsträckta vyer över Medelhavet.
Belvedere Punto Panoramico Arcipelago della Maddalena La Maddalena - En naturskön utsiktsplats med panoramavy över öarna i nationalparken La Maddalena Archipelago, ett skyddat område som inrättades 1994.
Best SunsetView Alghero - En kustnära utsiktsplats längs vägen SP49 nära Alghero, med fri utsikt över Medelhavet och udden Capo Caccia, populär vid solnedgången.
Punta Cannone Olbia - En utsiktsplats på ön Tavolara med panoramautsikt över kusten och Tyrrenska havet. För att nå platsen krävs en krävande vandring med utsatta partier.
Torre dell'Elefante Cagliari - Ett medeltida torn som uppfördes 1307 av arkitekten Giovanni Capula. Byggnaden i pisansk stil är 31 meter hög och pryds av en liten elefantskulptur.
Monte Tejalone La Maddalena - Den högsta toppen på Caprera i ögruppen La Maddalena, 212 meter över havet. En vandringsled går upp till toppen, som erbjuder panoramautsikt över de omgivande öarna.
Torre di Porto Giunco Crabonaxa/Villasimius - Ett spanskt kustbevakningstorn från 1500-talet på en udde mellan två stränder. För att nå tornet krävs en cirka 1 km lång vandring.
Familj & barn12 platser
Aquadream Baja Sardinia - Den första vattenparken som byggdes på Sardinien, invigd 1987. Den ligger i Baja Sardinia och har flera olika vattenrutschbanor, bassänger och avkopplingsområden.
Aquafantasy Isola Rossa - En vattenpark i Isola Rossa på Sardinien med ett varierat utbud av rutschkanor, bassänger och vattenattraktioner för familjer samt utsikt över Asinarabukten.
San Sperate Art Village Santu Sparau/San Sperate - En stad som fungerar som friluftsmuseum, grundad 1968 på initiativ av konstnären Pinuccio Sciola. Byn är känd för sina hundratals muralmålningar och klingande stenar.
Bellavista Parco Naturalistico e Faunistico Tortolì - En 40 hektar stor djurpark på halvön Arbatax, med inhemska sardiska djur som mufflonfår, vildsvin och Giara-hästar.
BluFan Aquatic Park Sarrocu/Sarroch - Ett stort vattenland nära Pula på Sardinien med många vattenrutschbanor, vågbassänger och rekreationsområden för alla åldrar.
Butterfly House Sardegna S'Ulumedu/Olmedo - En tropisk växthusmiljö med hundratals friflygande fjärilar av arter från olika delar av världen. Anläggningen öppnade 2013 och är inriktad på utbildning.
Castrum Romano La Crucca Sassari - En modern rekonstruktion av ett romerskt fort från 100-talet e.Kr., uppförd för historiska återskapanden och utbildningsändamål av föreningen Legio I Sardinia.
Ecomuseo dell'Alto Flumendosa Seulu/Seulo - Ett friluftsmuseum i Barbagia di Seulo-regionen som skildrar samspelet mellan natur och mänsklig kultur längs floden Flumendosa och omfattar fornlämningar.
Gregoland Porto Cervo - En offentlig lekplats nära Porto Cervos marina, med lekställningar i trä, rutschkanor och gungor utformade av Greg Davis.
Parco Museo S'Abba Frisca Durgali/Dorgali - En etnografisk park som skildrar traditionellt sardiskt liv med över 4 000 föremål i återskapade verkstäder och hemmiljöer från 1600-talet.
Parco Sardegna in Miniatura Barùmini/Barumini - En temapark med miniatyrkopior av sardiska sevärdheter, en dinosauriepark och en botanisk trädgård på över 50 000 kvadratmeter.
Ruota Panoramica Olbia Olbia - Ett stort pariserhjul vid Olbias strandpromenad, med panoramautsikt över staden, hamnen och Olbiabukten från 36 meters höjd.
Konst & kultur24 platser
Garibaldi Museum La Maddalena - Den italienske nationalhjälten Giuseppe Garibaldis tidigare hem, bevarat som museum sedan 1978. Museet skildrar hans liv på Caprera fram till hans död.
National Archaeological Museum of Cagliari Cagliari - Sardiniens främsta arkeologiska museum, med föremål från den nuragiska, puniska och romerska perioden, däribland de berömda statyerna Giants of Mont'e Prama.
Giardino Sonoro Santu Sparau/San Sperate - Ett friluftsmuseum skapat av konstnären Pinuccio Sciola med hans unika "sounding stones". Dessa stora skulpturer ger ifrån sig distinkta ljud när de vidrörs.
Murals of Orgosolo Orgòsolo/Orgosolo - En samling med över 150 muralmålningar med politiska och samhällskommenterande motiv på byggnader runt om i Orgosolo, påbörjad av Francesco Del Casino 1975.
Museo Archeologico Ferruccio Barreca Santu Antiogu/Sant'Antioco - Ett arkeologiskt museum med föremål från den antika fenicisk-puniska staden Sulky, bland annat keramik, smycken och gravföremål från tofeten.
Museo Casa Zapata Barùmini/Barumini - Ett museikomplex från 1600-talet, uppfört av familjen Zapata, med den betydande nuragiska fornlämningen "Nuraxi 'e Cresia" integrerad i grunden.
Museo del Costume Nuoro Nuoro - Ett etnografiskt museum som skildrar Sardiniens traditionella liv genom en samling med över 8 000 föremål, däribland kläder, smycken och verktyg.
Museo delle Maschere Mediterranee Mamujada/Mamoiada - Ett museum tillägnat Sardiniens traditionella karnevalsmasker, med fokus på Mamoiadas Mamuthones och Issohadores samt andra folkliga traditioner från Medelhavsområdet.
Museo Nazionale Giovanni Antonio Sanna Sassari - Det främsta arkeologiska museet på norra Sardinien, grundat 1878. Samlingen sträcker sig från äldre stenåldern till medeltiden och omfattar bland annat bronsföremål från den nuragiska kulturen.
Olbia Archaeological Museum Olbia - Museet ligger på Peddone Island och skildrar Olbias historia från förhistorisk tid till 1800-talet. Samlingarna omfattar romerska fartyg och nuragiska föremål.
Pinuccio Sciola Museum Santu Sparau/San Sperate - Konstnären Pinuccio Sciolas tidigare hem och ateljé, där hans livsverk visas, bland annat de berömda skulpturerna ”Sounding Stones” i en trädgård utomhus.
Galleria Tanit Sassari - Ett konstgalleri i Sassari med inriktning på samtidskonst, som har anordnat utställningar med framstående sardiska konstnärer som Costantino Nivola och Maria Lai.
Grazia Deledda's Museum Nuoro - Grazia Deleddas födelsehem och ett museum tillägnat 1926 års Nobelpristagare i litteratur. Huset bevarar originalinredning och manuskript.
Muma - Museum of the Sea and Shipwrights Santu Antiogu/Sant'Antioco - Ett sjöfartsmuseum i Sant'Antioco som skildrar den lokala sjöfartens historia och skeppsbyggarnas hantverk genom verktyg, modeller och föremål.
Museo Archeologico di Villasimius Crabonaxa/Villasimius - Ett arkeologiskt museum som öppnade 2010 och är inrymt i en 1800-talsbyggnad. Samlingen är inriktad på fynd från yngre stenåldern till den aragonska perioden.
Museo Casa Deriu Bosa - Ett museum inrymt i ett patricierhus från 1800-talet, med utställningar om traditionellt sardiskt vardagsliv, hantverk och jordbruksredskap. Det ingår i det lokala museinätverket.
Museo del Bisso di Chiara Vigo Santu Antiogu/Sant'Antioco - Ett unikt museum tillägnat konsten att väva byssus, eller havssilke, ett sällsynt tyg av trådar från blötdjuret Pinna nobilis. Chiara Vigo är en mästare inom hantverket.
Museo della Valle dei Nuraghi del Logudoro-Meilogu Turalva/Torralba - Ett museum i Torralba tillägnat den nuragiska civilisationen. Det visar föremål som hittats i den närbelägna nuragen Santu Antine och i den omgivande "Valley of the Nuraghi".
Museo etnografico Galluras Luras - Ett etnografiskt museum i en historisk galluresisk byggnad från 1800-talet, med utställningar om lokala traditioner och den omstridda gestalten ”femina agabbadora”.
Museo Storico della Brigata Sassari Sassari - Ett museum tillägnat historien om den mekaniserade Sassari-brigaden, ett förband inom den italienska armén som grundades 1915. Här visas uniformer, dokument och föremål.
Museu Arqueológico Nacional Nuoro - Ett arkeologiskt museum i Nuoro på Sardinien med föremål från yngre stenåldern till romartiden och särskilt fokus på öns nuragiska civilisation.
Museum of Cork Caragnani/Calangianus - Ett museum om korkens historia och bearbetning, en viktig näring i regionen Gallura. Det är inrymt i ett före detta kloster från 1600-talet.
Musée d'art de la province de Nuoro Nuoro - Ett konstmuseum grundat 1999, inriktat på sardinsk 1900-talskonst och samtidskonst. Samlingen omfattar över 600 verk av konstnärer som Francesco Ciusa.
National Picture Gallery of Sassari Sassari - Ett konstmuseum med en samling på över 400 verk, främst av sardiska konstnärer, från medeltiden till 1900-talet.
Aktiviteter4 platser
Scenic Road SP71 Teulada - En kustväg på södra Sardinien, känd för sin panoramautsikt över Medelhavet. Vägen passerar många stränder, däribland Tuerredda och Su Giudeu.
Sella del Diavolo Cagliari - En 135 meter hög kalkstensudde i Cagliari, med vandringsleder, arkeologiska lämningar och utsikt över Poetto Beach.
Frecce delle Grotte di Antonio Piccinnu Santu Antiogu/Sant'Antioco - Ett komplext system av karstgrottor i regionen Supramonte di Dorgali, känt för sina krävande speleologiska leder och unika geologiska formationer.
Oasi Felina Santeru/San Vero Milis - Ett ideellt katthem på Su Pallosu Beach som har tagit hand om en kattkoloni sedan 1920-talet. Katterna är kända för att leva harmoniskt vid havet.
Mat & dryck4 platser
Surrau Cantine Alzachèna/Arzachena - En modern vingård i regionen Gallura, känd för vinet Vermentino di Gallura DOCG. Byggnaden ritades av arkitekten Agnese Riccio.
Cantina Giuseppe Sedilesu Mamujada/Mamoiada - En familjeägd vingård i Mamoiada som sedan grundandet 1979 har specialiserat sig på ekologiska Cannonau-viner. Här erbjuds guidade visningar och provsmakningar av gårdens olika årgångar.
Colline del Vento Crabonaxa/Villasimius - En ekologisk vingård i Villasimiusområdet som är specialiserad på inhemska sardiska druvsorter som Cannonau och Vermentino och erbjuder provningar och rundturer.
Tenute Olbios Olbia - En familjeägd vingård nära Olbia som är specialiserad på viner av typen Vermentino di Gallura DOCG. Egendomen erbjuder guidade visningar och provsmakningar av sina fyra vinetiketter.
Resrutter
Rutt 1 · Klassikern
Cagliari till Olbia
- Cagliari 2-3 dagar, Castello och Bastione di Saint Remy
- Barumini dagstur från Cagliari till Su Nuraxi
- Oristano 2 dagar, ruinstaden Tharros på Sinishalvön
- Bosa 1 natt, Castello Malaspina och floden Temo
- Alghero 3 dagar, Capo Caccia och Grotta di Nettuno
- Olbia 2-3 dagar, Costa Smeralda och flyg eller färja vidare
Rutt 2 · Vilda östkusten
Tavolara till Supramonte
- Olbia 1 natt, Basilica di San Simplicio före färden söderut
- Cala Gonone 4 dagar, båttur till Cala Luna och Grotta del Bue Marino
- Santa Maria Navarrese 4-5 dagar, vandring till Cala Goloritzé och sedan bil till Cagliaris flygplats
Rutt 3 · Sydvästra Sardinien
Nora och gruvkusten
- Cagliari 2 dagar, Museo archeologico nazionale och den romerska amfiteatern
- Pula 2 dagar, den fenicisk-romerska ruinstaden Nora och Chia
- Sant’Antioco 2-3 dagar, Tophet di Sulky och färjeutflykt till Carloforte
- Iglesias 1 natt, Porto Flavia och sedan bil till Cagliaris flygplats
✨ Upplev
När du är på plats
- Fråga om Pecorino-ostenFråga vilken gård som gör bäst Pecorino. Ost är heligt på ön och du får omedelbart engagerade svar.
- Utforska uråldriga NuragherVandra bland de mystiska, konformade stentornen som byggdes av öns urgamla civilisation för årtusenden sen.
- Blicka ut över Costa SmeraldaFörundras över det smaragdgröna havet och de ljuvliga, vita sandstränderna som kantar öns dramatiska kust.
- Klättra i Gola di GorropuVandra ner i en av Europas djupaste och mest spektakulära ravin - bland enorma, vita kalkstensblock och vildmark.
- Ät klassisk MalloreddusNjut av små, räfflade pastasnäckor serverade med en ljuvligt fyllig korvragu och generösa mängder fårost.
- Drick Mirto på piazzanAvsluta kvällen med lokalbefolkningen på ett bytorg med ett glas iskall Mirto, en söt, mörkröd bärlikör.
🎉 Evenemang
Årets höjdpunkter
DatumDatum med * beror på året. Perioden är då inte evenemangets längd, utan spannet där dagen kan infalla, till exempel Fre mellan 19-25 juni*. Kontrollera alltid årets aktuella datum innan du planerar din resa.17 jan.
Sant'Antonio Abate
Mamoiada
Eldar tänds när mamuthones dansar med masker och bjällror.
Fastlagssön och fettisdagen*
Sartiglia
Oristano
Maskerade ryttare spetsar stjärnor i vådliga galopper.
1-4 maj
Festa di Sant'Efisio
Cagliari
Fyra dagar av processioner med dräkter, vagnar och ryttare.
6-7 juli
Ardia di San Costantino
Sedilo
Ryttare stormar runt helgedomen i en rituell kapplöpning.
14 aug.
Discesa dei Candelieri
Sassari
En dansande procession med väldiga ljuspelare genom Sassari.
Mitten av aug.
Time in Jazz
Berchidda
Jazzkonserter i byar, skogar och kyrkor kring Berchidda.
Lugnt & fullt: Från november till mars stänger många hotell, restauranger och butiker i kustorterna på Sardinien helt, och badorterna blir påtagligt tomma. Kring Ferragosto den 15 augusti råder årets största italienska resrusning, så boka färja, hyrbil och boende flera månader i förväg.
🌙 Boende & nattliv
Bo nära pulsen?
Väljer du Cagliari eller Alghero efter resans tyngdpunkt får du både rimligare avstånd och rätt sorts kväll, från passeggiata och sena middagar på piazzan till kustens sommarklubbar. Inlandets byfester och vinbarer har en jordnära ton, medan spontana infall längs kusten lätt straffas av avstånden.

Cagliari
Välj område med omsorg
Castello · Marina · Piazza Yenne · Corso Vittorio Emanuele II · Via Sardegna
Bo här
Medeltida gränder högt över staden ger kulturkänsla och utsikt men innebär trappor och färre sena restauranger.
Restauranger och barer fyller kvarteren mellan stationen och hamnen för den som vill ha kvällspuls och smidiga utflykter.
Ut på kvällen
Piazza Yenne drar igång vid aperitivtid, när studenter och unga lokalbor fyller uteserveringarna innan kvällen fortsätter mot Stampaces barer.
Corso Vittorio Emanuele II är Cagliaris täta barkorridor, där cocktailställen, hantverksöl och restauranger håller kvar publiken till sent.
På Via Sardegna dominerar fiskrestauranger och vinbarer, vilket ger Marina en matigare, vuxnare kvällsprofil än Stampaces sena barhäng.
Alghero
Välj område med omsorg
Centro Storico · Lido · Maria Pia · Piazza Sulis · Bastioni Marco Polo · Via Carlo Alberto
Bo här
Bilfria gränder innanför murarna ger mest atmosfär med restauranger runt hörnet men längre promenad till sandstrand.
Strandpromenad och långgrund badstrand kombineras med gångavstånd till centrum vilket gör Lido lätt för barnfamiljer.
Bredare strand och pinjeskog skapar en stillsammare semesterbas för badfokuserade familjer som accepterar avståndet till gamla stan.
Ut på kvällen
Piazza Sulis fungerar som kvällens mötespunkt, omgiven av barer och uteserveringar som fylls när stranddagen är över.
Längs Bastioni Marco Polo väntar vinbarer, restaurangterrasser och solnedgångsdrinkar, där kvällspubliken är mer strosande än klubbhungrig.
Via Carlo Alberto håller gamla stan vaken med gelaterior, små cocktailbarer och sena middagar i täta historiska gränder.
Porto Cervo
Alla lägen fungerar
Piazzetta di Porto Cervo · Promenade du Port · Golfo Pevero
Ut på kvällen
Piazzetta di Porto Cervo är scenen för sena aperitifer, designkläder och välklädd jetsetpublik, innan nattklubbarna tar över.
Promenade du Port bjuder på polerade restauranger, champagnebarer och yachtspaning från tidig kväll, i tydligt exklusiv semesterstil.
I Golfo Pevero börjar klubbkvällen sent, driven av internationella DJ-bokningar och flaskservering långt efter att Piazzettan lugnat sig.
San Teodoro
Alla lägen fungerar
Via Sardegna · Cala d'Ambra
Ut på kvällen
Via Sardegna fylls efter middagen av pubar, cocktailställen och yngre semesterfirare, medan marknadsstånden ger centrum tidig kvällspuls.
Vid Cala d'Ambra tar strandnära klubbar och DJ-kvällar vid efter midnatt och får en dansvänligare profil än centrum.
Baja Sardinia
Alla lägen fungerar
Forte Cappellini · Località Mucchi Bianchi · Piazzetta Due Vele
Ut på kvällen
Vid Forte Cappellini möter Phi Beach granitklipporna med solnedgångsset, cocktails och stora DJ-kvällar som drar en internationell publik.
I Località Mucchi Bianchi ligger Rituals bergsrum och terrasser, där elektroniska klubbnätter börjar sent i dramatisk granitmiljö.
Piazzetta Due Vele passar tidigare kvällar, där restauranger, glassbarer och avslappnade drinkar föregår nattpublikens fortsättning mot kustens klubbar.
🍜 Köket
Carasau bryts vid bordet
På Sardinien bär pane carasau, det tunna knäckebrödet, många måltider, medan saffran, fårmjölksost och vild fänkål ger tydliga smaker. Inåt landet dominerar långkokt kött och grillning, men kustens menyer går oftare mot bottarga, musslor och fisk. Vegetariskt är ganska lätt eftersom bönsoppor, ostfylld pasta och grönsaksrätter är etablerad vardagsmat, även om kött och skaldjur tar stor plats på krogarna.

🚍 Transport
Kurvor bortom rälsen
För den som vill se mer än de större orterna är hyrbil oftast smidigast, medan tåg och ARST-bussar fungerar längs huvudstråken. Mellan Cagliari och öns större städer är tåget bekvämt där rälsen går, men bussen når fler kustorter och byar och behöver ofta planeras efter få avgångar. Snabbtåg av fastlandstyp finns inte. I Cagliari täcker stadsbussar och Metrocagliari de vanligaste sträckorna, men i mindre stadskärnor är promenad ofta enklare än att vänta på en lokalbuss.
Med bil går det lätt att lämna huvudvägarna, men kust- och inlandsvägar kan vara smala, krokiga och betydligt långsammare än avståndet antyder. SS 131 är den snabba nord-sydliga ryggraden, medan trafikkö främst märks runt Cagliari och vid populära stränder under högsäsong. Trenino Verde ger långsamma utfärder på smalspår genom inlandet, men turisttågen har få och säsongsbundna avgångar som bör kontrolleras i förväg. ARST-biljetter köps helst före ombordstigning och ska valideras när resan börjar.

- Trafik Högertrafik (som Italien)
- Vanlig (standard) Benzina Senza Piombo 95 (E10)
- Premium (högre oktan) Senza Piombo 98 / 100 Ottani (E5)
- Diesel Gasolio (B7)
- Laddstation Colonnina di ricarica
- Svensk 95-bil: Ta vanlig Benzina Senza Piombo 95. Datan är endast vägledande. Kontrollera alltid lokala pumpar och fordonets specifika krav.
📶 Internet & el
Alltid uppkopplad
Tre stift i rad förekommer fortfarande i sardiska vägguttag, och en jordad svensk stickpropp passar därför inte överallt. Många hotell har kombinationsuttag eller Schuko, men en liten Italienadapter är ett klokt val för äldre boenden och agriturismi. Spänningen är 230 volt. Elnätet fungerar normalt utan rullande avbrott, även om åska, hård vind och lokala bränder kan ge tillfälliga avbrott utanför tätorterna.
Det bergiga inlandet skapar tydliga luckor i mobiltäckningen, särskilt i Gennargentu och längs avlägsna vandringsleder. I Cagliari och de större kustorterna finns snabb 4G och ofta 5G, medan signalen kan försvinna bakom berg, vid ensliga badvikar och kort efter att en färja lämnat kusten. Hotellens wifi brukar räcka för vanlig användning, men på lantgårdar och små boenden bygger anslutningen ibland på samma mobilnät som telefonen och blir trög när täckningen är svag.
- Adapter Kan behövas
- Uttag C / F / L
- Volt 230 V
- Hz 50 Hz
Sverige har typ C / F, 230 V och 50 Hz. Du hittar reseadaptrar i de flesta elektronikbutiker och på flygplatser.
- Roamingavgifter Nej
Inom EU/EES använder du mobildata, ringer och sms:ar till samma kostnad som hemma. Läs mer i vår guide om internet på resan och VPN.
🙏 Vett & etikett
Oskrivna regler
På Sardinien möts Medelhavets sjöfartshistoria av ett inre landskap där herdekultur, bygemenskap och nuragiska minnen fortfarande ger ön en tydlig egen identitet. Sardiskan lever sida vid sida med italienskan, medan vävda mattor, filigransmycken och muralmålningar bär lokala berättelser. Högtiderna förenar katolsk fromhet med färgstarka dräkter, körsång, pane carasau och långa måltider kring lamm, ost och vin i vardag och fest.
Sardiskan
Sardiskan är ett eget romanskt språk, inte en italiensk dialekt. Visa intresse för öns språk och kalla inte allt lokalt tal för dålig italienska.
Hälsningen
I mindre sardiska orter hälsar man när man stiger in i en butik eller bar. Ett kort buongiorno, god dag, markerar att människorna går före ärendet.
Gästbordet
Vid hembesök kommer ofta flera fat än väntat. Smaka på det som bjuds och tacka varmt, eftersom ett blankt nej lätt uppfattas som avståndstagande.
Hundra år
Efter maten kan värden hälla upp mirto, öns örtiga likör. Ta emot det lilla glaset och möt skålen med a kent'annos, en önskan om hundra år.
💬 Fraser
Ord som öppnar dörrar
FraserBaseras på Omniglot - Sardinian (Logudorese) och numbers Limba Sarda Comuna. Frasernas korrekthet kan inte garanteras, och användningen kan variera beroende på sammanhang.Landets språk: Italienska, Sardiska
Sardiska är Sardiniens eget språk, inte en dialekt av italienska, även om italienska också talas där. Sardiskans salude hänger ihop med ordet för hälsa.
Språkets grundregler
tz som ts;
j som j i ja;
ch som k.
Fler fraser
Fler hälsningar
Mer artighet
Mer mat & dryck
Hitta runt
1 till 10
🗺️ Om destinationen
Land & folk
Geografi
Kust runt bergigt inre
Kusten runt Sardinien är lång och brokig, med vita sandbågar, klippvikar och höga uddar. I nordost ligger rundade granitblock vid klart vatten, medan östkusten på flera håll stupar brant i havet. Ön är betydligt bergigare och vildare inåt landet än strandbilderna först antyder.
Inåt ön tar höjdryggar, betesmark och den karga bergskedjan Gennargentu över. I sydväst öppnar Campidanodalen ett flackare odlingslandskap. Somrarna är heta och torra, medan bergen är svalare och kan få vintersnö. Växtligheten går från låg buskmark vid kusten till ek- och kastanjeskog på höjderna.
Historia
Sardiniens riken
HistoriaWikipedia SV - Sardinien och Wikipedia EN - Sardinia. Egen sammanfattning under CC BY-SA 4.0. Kontrollerad 2026.På Sardinien började den nuragiska civilisationen blomstra 1800 f.Kr. och efterlämnade öns karakteristiska nuragher. Rom annekterade ön från Karthago 238 f.Kr. År 1324 tog Aragonien kontroll över de pisanska områdena och införlivade dem i kungariket Sardinien och Korsika.
Kungariket Sardinien bytte 1861 namn till Kungariket Italien efter Italiens enande. Italien blev republik 1946 genom en folkomröstning, och Sardinien blev en del av den italienska republiken. En särskild stadga gav 1948 Sardinien autonom ställning som region i Italien.
Folket
Byarna bakom badkusten
De flesta på Sardinien är sardier, med lokala identiteter som skiftar tydligt mellan exempelvis Gallura, inlandets Barbagia, Cagliari och det katalanskt präglade Alghero. Inflyttade märks mest i de större städerna. Katolicismen syns särskilt i byfester, processioner och helgondagar.
Mötet kan vara avvaktande i början, särskilt i mindre orter, men blir ofta hjärtligt när en introduktion eller måltid öppnar dörren. Gästfriheten uttrycks gärna konkret genom kaffe, vin och mat snarare än stora ord. Engelska fungerar bäst vid kusten, i Cagliari och bland yngre, betydligt mindre självklart i inlandets byar.
💡 Visste du?
5 saker de flesta inte vet
Sardinien har en ost som äts med levande fluglarver kvar.
Ön har över 7 000 bronsålderstorn som ännu saknar en säker förklaring.
Sardiskan är det levande språk som ligger närmast romarnas latin.
På Sardinien blir ovanligt många män över hundra år gamla.
År 1999 blev flaggans fyra ögonbindlar plötsligt pannband.
🔗 Länkar
Användbara länkar
Innan resan
- UD — Ambassadens rese- och visuminformation
- Visum — Hur man skaffar visum
- Resetips — Packning, bonussystem och trygghet
- 1177 — Vaccinationsråd
- Airalo — eSIM (guide till internet)
- Visa / Mastercard — Aktuell växelkurs
- Swedbank Platinum — Kort med lounge access
- Reseförsäkring — Jämför separata reseförsäkringar
Boka resan
- Google Flights / Skyscanner / Momondo — Reguljärflyg
- FlightConnections / FlightsFrom — Direktflyg
- Hotels / Booking / Agoda — Boende
- Airbnb — Privat boende
- Ving / Apollo / TUI — Charter och paketresor
- Sista Minuten / Destination — Jämför paketresor
- Forex Semesterindex — Billigaste resmålen just nu
Sevärdheter & upplevelser
- Karta med sevärdheter
- UNESCO — Världsarv
- TripAdvisor — Tips och omdömen
- Utflykter — Hitta och boka
- GetYourGuide / Viator — Aktiviteter
- Klook — Transport och aktiviteter
- VoiceMap — Ljudguider längs vägen
Under resan
- Google Maps / Waze — Navigation
- WhatsApp — Chatt
- Polarsteps — Spåra och dela resan
- YR — Väder
- Numbeo — Pris och trygghet
- Flush Toilet Finder — Närmaste toalett
- FindTap — Påfyllning av vattenflaska
- Copilot / Gemini — AI som resehjälp
- LoungeReview — Hitta lounger
- SOS International — +46 8 670 40 00
▶️ Video

